Den enes pryl, grannens tillgång

Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer. Fem av dessa har valt att delta i Swinga Bazaar, en nystartad digital tjänst för kollaborativ konsumtion av föremål. De begränsningar som framkom gällande ägodelar kan delas upp i två slag: Hinder, alltså något som gör att respondenten tvekar eller avstår från att delta, och förebehåll, vilket innebär att de kan delta men på vissa villkor. Mest frekvent förekommande var förbehåll angående vem respondenterna kunde tänka sig att låna/hyra ut till. En slutsats är därför att man bör anpassa digitala tjänster för kollaborativ konsumtion till att ta detta resultat i beaktande; användarna bör ges möjlighet att välja att låna/hyra ut bara till personer de känner sedan tidigare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka drivkrafter bakom valet att delta i kollaborativ konsumtion. När det gällde Swinga Bazaar var sociala relationer viktigast, men även när det gällde den generella synen på kollaborativ konsumtion angavs sociala aspekter som en av de viktigaste fördelarna. Därför är en slutsats att de aktiva användarna är viktiga som förebilder. De bör involveras i arbetet för att locka ännu fler att delta. Andra fördelar med kollaborativ konsumtion som framkom i intervjuerna var bland annat miljöskäl och möjligheten att spara pengar samt ett mer effektivt nyttjande av egna och andras ägodelar. Denna bredd av motiverande faktorer möjliggör olika tilltalssätt för att locka fler människor till att delta. 

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta