Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där många elever behärskar mer än ett språk samt har olika kulturella bakgrunder. Vårt syfte med arbetet är att synliggöra sambandet mellan elevers språk och identitet. Vi har undersökt hur elever förhåller sig till sin flerspråkighet och hur den sociala miljön och interaktionen med andra individer kan påverka deras identitet. Vi har genomfört en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer för att undersöka ovanstående. Under arbetets gång har vi blivit varse att många flerspråkiga elever har ett positivt förhållningssätt till sin flerspråkighet.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen är döva ungdomar 12-17 år, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lärare. Frågeställnignarna är: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad är avgörande för döva ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer använder döva undomar sig mest av?".

Denna rapport redogör för skapandet av varumärket Deco Retro. Samt den tillhörandedesignprocessen för att skapa en visuell identitet och profil för varumärket. VarumärketDeco Retro togs fram som ett undervarumärke till Kitsch Sweden AB som behövde ettvarumärke som passade deras nuvarande och framtida produkter. Deco Retro ska bidra meden stärkt identitet och värde för de produkter som ska säljas under varumärket. Designarbetetkring varumärket strävade framförallt efter att kommunicera den idé, identitet och de värdensom under projektet tagits fram för varumärket, samtidigt som det ska ha bidragit med enestetiskt tilltalande grafisk design.

Denna rapport redogör för skapandet av varumärket Deco Retro. Samt den tillhörandedesignprocessen för att skapa en visuell identitet och profil för varumärket. VarumärketDeco Retro togs fram som ett undervarumärke till Kitsch Sweden AB som behövde ettvarumärke som passade deras nuvarande och framtida produkter. Deco Retro ska bidra meden stärkt identitet och värde för de produkter som ska säljas under varumärket. Designarbetetkring varumärket strävade framförallt efter att kommunicera den idé, identitet och de värdensom under projektet tagits fram för varumärket, samtidigt som det ska ha bidragit med enestetiskt tilltalande grafisk design.

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lärare ser på om elevers självförtroende och identitet hör samman med utseendemässiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. Lärarna ser olika på hur elever påverkas av ideal från exempelvis reklamen. Dessutom har lärarna olika sätt att arbeta för stärka elevers självförtroende, i detta arbete kategoriseras lärarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.

En undersökning rörande tjejtidningars betydelse för unga tjejer gällande skönhetsideal, sex, mode, kändisfixering och identitet. Som metod använde vi oss av gruppintervjuer med unga tjejer i åldrarna 14 och 17 år..

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Karaktärsanimationerna måste vara könsneutrala eftersom spelarna själva väljer kön och personlighet på sin karaktär i Cloud Islands. Personlighetsgestaltningarna som skapades kallades ?Neutral?, ?Äventyrlig? och ?Sprallig?. Problemformuleringen bestod av att undersöka om animationerna för dessa stereotypiska personligheter kunde göras könsneutrala. Arbetet utgick från Isbisters (2006) rörelsemönster för personligheter, power centers (Lango, årtal okänt) och Labans rörelseteorier (Kundert-Gibbs & Kundert-Gibbs, 2009).

I vårt arbete vill vi försöka ta reda på medvetenheten hos lärarna gällande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lärarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur ett antal lärare från Malmö och en kranskommun jobbar för att stärka elevernas kulturella identitet. När vi började resonera kring vårt arbete, kom vi fram till att vi båda hade funderingar kring huruvida våra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. Då väcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hänger ihop.

Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet.

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ?återgick? till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.