Sökresultat:
2646 Uppsatser om Malmömodellen - Sida 19 av 177
Kustkommuners ovissa framtid : En fallstudie om sk?nska kustkommuners utmaningar med det stigande havet
Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.
Ledarskapets betydelse för soldaters beslut att ta och fortsÀtta sin anstÀllning inom Försvarsmakten
Det hÀr arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anstÀllning hos kontinuerligt tjÀnstgörande soldater pÄverkas av det ledarskap som praktiseras pÄ deras förband. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap.En enkÀtstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrÄgar nivÄn pÄ ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn pÄ detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsÀtta sin soldatanstÀllning.Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivÄ och den betydelse soldaterna tillmÀter detta vid beslutet att ta och fortsÀtta sin soldatanstÀllning.Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristÄende perspektiv pÄ destruktivt ledarskap..
Internationaliseringsprocessen för ett svenskt smÄföretag ur ett nÀtverksperspektiv
Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.
Undersökning av flöden mellan Findus anlÀggningar och Frigoscandia
En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..
Skolutvecklingen i Kiruna 1890-1934: en vandring frÄn ödemark till samhÀlle
Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att dÀr i det omrÄdet fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skÀnka dem möjligheter att fortsÀtta sin industrialisering med goda förutsÀttningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns dÀr bara fjÀll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhÀlle etablerats och invÄnarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen frÄn ödemark till vÀlorganiserat samhÀlle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades Àven skolvÀsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhÀllet Kirunas grundande Àven dÀr. 1842 hade en folkskolestadga upprÀttats som bidrog till att alla dÀrmed skulle gÄ i skolan för att fÄ en allmÀn folkskolundervisning och det var nÄgot som direkt ansÄgs vara av vikt att följa i Kiruna.
Dimensionering av flygplatsers angöringsomrÄde - med hjÀlp av dynamisk simulering
En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..
Automatisk segelinstÀllning hos en segelbÄt
Syftet med detta examensarbetet Àr att ta fram en modell av ett segelinstÀllande system hos en segelbÄt. Detta för att stÀlla in storseglet hos bÄten per automatik. Anledningen till ett segelinstÀllande system kan vara att man vill hÄlla nere vikten hos bÄten dÄ manskap vÀger mer Àn systemet. Andra aspekter Àr att personer med segelbÄtar som saknar kunskaper, eller tycker det Àr besvÀrligt att stÀlla in seglen vid turer med bÄten, kan anvÀnda systemet för att underlÀtta seglingen. Man undviker dÄ att anvÀnda motorn pÄ segelbÄten och kan dÄ spara brÀnslekostnader.SegelinstÀllningen görs genom att en sensor mÀter varifrÄn vinden blÄser i förhÄllande till skrovet, samt efter vilken hastighet vinden har.
Inaktivas instÀllning till trÀning
Syfte: Att undersöka instÀllningen till trÀning hos fysiskt inaktiva.FrÄgestÀllningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till trÀning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till trÀning?Vilka svÄrigheter upplevs med att upprÀtthÄlla trÀning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex mÀn (n=6). Insamlad data analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Den transteoretiska modellen anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt.Resultat: Upplevda hinder var frÀmst att kÀnna olust och ovilja till trÀning. Upplevda fördelar med trÀning var att det var socialt att trÀna, att trÀning gav en skön kÀnsla i kroppen, att trÀningen gav hÀlsofördelar och att se resultat.
Test av modeller för prioritering av förÀndringsförslag i Stora Enso Skog ABŽs nya produktionsplaneringssystem VSOP
In order to evaluate the benefits and costs associated to investments in information technology (IT) managers need to be aware of the complexity in the nature of the task. Hence all the benefits that arise from the investment are not of pure economic character. The complexity of the task is even more obvious when managers also need to prioritize between a number of possible investments in order to fit a given budget.Stora Enso Skog AB is about to implement a new administration system to the organisation and due to that they will also implement a new standard system for the production planning process. In order to seek the modifications in the standard system that needs to be done to fit the organisations way of working, the managers have put together a reference group to seek out these modifications.The aim with this report is to identify a model that can prioritize these suggested modifications and test it practically with a group of future system users. The first part of the report is a literature study to map the existing models that are available.
Integrering av Lean och Sex Sigma: Ett praktiskt exempel pÄ ABB Composites
Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.
FörsÀkrat Intresse. En studie av kostnadsmatchning i försÀkringsbranschen
Bakgrund och problem: I kristider Àr det extremt viktigt att veta att ett företag har enprodukt som kunderna efterfrÄgar och vÀrdesÀtter. Speciellt nÀr det gÀller tjÀnster som Àr fögakonkreta Àr det vÀsentligt att ha en medvetenhet om vad kunden efterfrÄgar och vad det kostaratt skapa det. Ett företags resurser mÄste allokeras för att matcha det vÀrdeskapande somkunden uppfattar som mervÀrde.Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa en modell eller ett ramverk för att undersökaresursmatchning i ett tjÀnstföretag. Studien ska ge riktlinjer om hur ett företag kan matchasina kostnader mot det kunden vÀrdesÀtter med produkten. Vidare ska studien beröra hurdenna matchning kan analyseras och anvÀndas som beslutsunderlag rörandekostnadsstyrningen i företaget.AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr fokuserad pÄ tjÀnstesektorn och specifiktförsÀkringsbranschen.
Finansiering av strategiska investeringar : - en fallstudie av Home Properties
Ett företags kapitalstruktur och i förlĂ€ngningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgĂ€rdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsĂ€garbolag noterat pĂ„Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jĂ€mföra beskrivningen med Ă
kerbloms hypotes om sĂ€r- ochsamfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingĂ„r ocksĂ„ att geförslag pĂ„ vidare forskning.Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar vĂ€ljer Home Properties emellertid inteckningslĂ„n först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskĂ€llor bĂ€ttre av static trade-offmodellen och Ă
kerbloms hypotes om sÀr- och samfinansiering.
ICA DE KALLHĂLLSPROJEKTSTYRNINGSMODELL : HUR OCH VARFĂR SKILJER DEN SIG FRĂ NPRAKTISK PROJEKTSTYRNING
I dagens affÀrsvÀrld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. PÄ grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ÀndamÄl. PPSutvecklades sent pÄ 1980-talet av Tieto, och idag anvÀnds den modellen pÄ en rad olika företag iSverige. Företagen vÀljer antingen att köpa in konsulteringstjÀnster frÄn Tieto eller sÄ anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.
Brottsskeden kring infÀstning av stÄlpelare
En utfackningsvĂ€gg Ă€r en icke bĂ€rande vĂ€ggkonstruktion, ofta av trĂ€ som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen anvĂ€nds ibland stĂ„lpelare för att bĂ€ra ovanliggande konstruktioner. StĂ„lpelarna utsĂ€tts för laster som de mĂ„ste dimensioneras för. Ăver och under pelarna svetsas plĂ„tar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har dĂ€rför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stĂ„l enligt Eurokoderna.
Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?
SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ĂREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..