Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hÀnsyn till elevernas lÀrstilar. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ ansats och metoden som anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lÀrare, verksamma i Är fyra till sex. Resultatet som framkom var att lÀrarna definierar individualisering genom lÀroplanens formulering om vilka aspekter som lÀraren mÄste ta hÀnsyn till i lÀrandet för varje elev. Resultatet visade Àven att lÀrare som har fÄtt relevant fortbildning pÄ omrÄdet individualiserar pÄ fler plan Àn övriga lÀrare, som menar att tiden inte rÀcker till att individanpassa för alla. DÀr tiden inte rÀcker till prioriterar lÀrarna de elever som behöver mest stöd.

Syftet med följande studie Àr att undersöka de lÄgpresterande eleverna i Ärskurs 6 uppfattning om nivÄgruppering i matematikundervisningen. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om nivÄgruppering. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och enkÀter ville jag se om de lÄgpresterande eleverna upplever matematikundervisningen som mer lustfylld i en homogen grupp, samt om den eventuella effekten av stigmatisering i slutÀndan kommer att hÀmma deras kunskapsutveckling. Resultaten pekar pÄ att en individualisering av undervisningen i form av nivÄgruppering ger de lÄgpresterande eleverna en uppfattning om att de behÀrskar kunskapsomrÄdet och de upplever dÀrför matematiken som mer lustfylld och intressant och att detta stÀrker elevernas sjÀlvtillit..

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvÄrigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallÀrare och tvÄ pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har Àven en ansatsav socialkonstruktionism.TvÄ antagonistiska diskurser konstrueras utifrÄn informanternas framstÀllning av eleverssvÄrigheter: SvÄrigheter ligger hos skolan och SvÄrigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svÄrigheterna pÄverkas av faktorer sÄsom sociala förhÄllanden, skolans tillkortakommandegÀllande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt verksammapedagoger sÀger sig förhÄlla sig till begreppet individualisering. UtifrÄnsyftet och frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua tre lÀrare som undervisar imatematik i Är 4-5. Resultatet visar att samtliga tre lÀrare har i principsamma definition av begreppet men skilda förhÄllningssÀtt. Enligt forskningfinns det ett flertal olika former för lÀraren att individualisera sinundervisning, men de flesta forskare föresprÄkar dock en kognitivindividualisering. VÄra resultat visar att ingen utav de tre intervjuade lÀrarnabeskriver sin undervisning, som en fullstÀndig kognitiv individualiseradundervisning.

LÀxor i förhÄllande till kunskap, individualisering och hemförhÄllande.En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

VÄr studie gick ut pÄ att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan och hur lÀrare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkÀtintervjuer med lÀrare och observationer i Är ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och UmeÄmodellen, premieras av vÄra informanter men en mÀngd andra metoder förekommer ocksÄ. Oavsett metod arbetar dessa lÀrare med individualisering pÄ likartat sÀtt nÀmligen med arbetsscheman baserade pÄ elevernas olika förutsÀttningar..

Vi har tillverkat en brÀdspelsprototyp som Àr tÀnkt att fungera som ett verktyg för lÀrare vid individualisering av undervisningen. BrÀdspelet Àr ocksÄ tÀnkt att fungera som ett engagerande och interagerande verktyg för elever. Spelet Àr ett frÄgespel som frÀmst behandlar de naturorienterande Àmnena, NO och de samhÀllsorienterade Àmnena, SO, men Àven Àmnena bild, engelska, matematik, musik, svenska och teknik behandlas. Vid utformning av brÀdspelet och brÀdspelets frÄgekort utgick vi frÄn utvalda delar av det centrala innehÄllet i Lgr 11, för Ärskurs 1-3. Kopplat till frÄgorna utformades ett underlag som eleverna kan fylla i och som lÀraren sedan kan anvÀnda som ett hjÀlpmedel i sitt arbete med att individanpassa undervisningen, och dÀrmed individualisera den efter varje elevs olika förutsÀttningar.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus pÄ det sociala samspelets betydelse i lÀrandet. Intentionen Àr att föra resonemang kring metodval, sjÀlvstÀndigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tÀnkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkÀter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lÀrare pÄ tvÄ olika skolor som var verksamma i Är 1-4. Resultatet visar att en individualisering Àr ett tillgodoseende av elevens behov och förutsÀttningar.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende pÄ lÀrare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet Àr att undersöka hur svenska och japanska speciallÀrare ser pÄ arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljÀra skolan skulle kunna vinna pÄ att arbeta pÄ liknande sÀtt som de gör. Ett antal lÀrare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus pÄ sprÄk- och inlÀrningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lÀrarnas syn pÄ sina respektive reguljÀra skolor, medan likheter förekommer i synen pÄ hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas sjÀlvförtroende..

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.