Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhÄller bÄde positiva samt negativa aspekter, vad betrÀffar detta arbetssÀtt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga Är, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjÀlp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering Àr den form som tillÀmpas mest i undervisningen, men respondenterna poÀngterar ocksÄ betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivÄ dÀr eleven befinner sig, det vill sÀga svÄrighetsrelaterad individualisering.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ofrivilligt barnlösa upplever sin situation i samhÀllet och av omgivningen. Ofrivillig barnlöshet berör mÄnga individer bÄde socialt och psykiskt. Var sjÀtte par lider av ofrivillig barnlöshet men ÀndÄ sÄ hör man sÄ lite om detta. I denna studie anvÀnds Erving Goffmans teori om stigma och Zygmunt Baumans teorier om individualisering och flytande kÀrlek. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie med sex intervjuer för att fÄ en uppfattning om deras upplevelse.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklÀrare i tvÄ kommuner ser pÄoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i Ärskurs 7-9. Den empiriskastudien avsÄg att besvara syftet utifrÄn ett antal frÄgestÀllningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförstÄelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lÀrarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna pÄ ett individualiserat sÀtt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgÄr frÄn den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lÀrandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de tvÄ kommunerna.Resultat: Individualisering i bemÀrkelsen att nÄ och lyfta alla frÄn sin nivÄ Àr en paradoxenligt de intervjuade lÀrarna i de tvÄ undersökta kommunerna. Duktiga och sjÀlvgÄende eleverfÄr inte den handledning under dialog som de borde kunna krÀva och de kan dÀrför inteutvecklas optimalt.

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har nÄgon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att vÀrlden har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av en mindre enkÀtundersökning, men ocksÄ genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder pÄ att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli pÄverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer ocksÄ att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrÄn en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de Àr beroende av andra faktorer för att komma tillrÀtta med miljöproblemen.

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes Àr att denna reproduktion begrÀnsades och reglerades under den svenska vÀlfÀrdsstaten, dÀr skolan sÄgs som ett centralt verktyg för att motverka samhÀllets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgÄngspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förÀndrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och lÀroplaner utgör det primÀra empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras Àven av tidigare studier i Àmnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar pÄ en ökad rationalisering vad gÀller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Resultaten frÄn de analyser jag gjort visar, för det första, pÄ att individer med karriÀrinriktade attityder tenderar att oftare jÀmför sig med andra inom företaget. DÄ tidigare forskning (Berg-lund 2003) visat pÄ en koppling mellan karriÀrinriktade attityder och en individualiserad ar-betssituation finns anledning att vidare studera just kopplingen mellan individualisering och frekvensen av jÀmförelser. Den andra delen av mina analyser visar att det finns ett samband mellan upplevd orÀttvisa och frekvensen av jÀmförelser pÄ sÄ sÀtt att ju mer man jÀmför sig desto större Àr sannolikheten att uppleva orÀttvisa. Materialet ger Àven ett visst stöd för att det finns ett direkt samband mellan karriÀrinriktade attityder och upplevd orÀttvisa. Detta sam-band förstÀrks nÀr individen uttryckligen Àr intresserad av en mer kvalificerad befattning..

Vi har genom friluftslivets individualisering sett en allt större efterfrÄgan pÄ fysiska aktiviteter kopplade till hÀlsa och trÀning. Vi har gÄtt mot ett mer upplevelsebaserat samhÀlle dÀr vi köper livsstilar i form av de kÀnslor och erfarenheter de ger oss och vi söker hela tiden efter nya utmaningar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vad som ligger till grund för hur vi genom trÀning och hÀlsa inom resande gÄr mot ett allt större individualiserande dÀr det egna intresset Àr centralt samt granska trenden trÀningsresors förutsÀttningar för att bli en trend som stÄr sig stark i framtiden. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en litteraturundersökning för att undersöka hur trenden hÀlsa och trÀning sett ut genom historien samt en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr vi har stÀllt frÄgor kopplade till trÀningsresor och fysiska aktiviteter utomlands. De resultat vi kommit fram till i vÄr enkÀtundersökning visar att trenden trÀningsresor har potential att vÀxa Àven i framtiden, Àven om den kan tvingas förÀndras nÄgot för att möta nya efterfrÄgningar. Genom vÄr litteraturundersökning har vi kunnat se att individualisering och det egna intresset blir allt viktigare genom historien, vilket vi Àven kan se en fortsatt efterfrÄgan pÄ i vÄr enkÀtundersökning, i form av eget bestÀmmande över bÄde tid, pengar och aktiviteter..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.