Möbelsnickaren Johannes Fundberg var verksam i Dalsland under 1800-talets första decennier, dÀr han tillverkade ovanliga och vackra möbler Ät vÀlbÀrgade bönder.Som skrÄutbildad stadssnickare under det sena 17- och tidiga 1800-talet i Sverige var man hÄrt styrd av snickarÀmbetets strÀnga regler. För de hantverkare som ville skapa sin möbelkonst efter eget sinne var den enda möjligheten att arbeta pÄ landsbygden, dÀr tvÄnget att följa modets vÀxlingar inte fanns.Uppsatsen ger en kort beskrivning av möbelstilarnas vÀxlingar under det sena 17- till tidiga 1800-talet hos de högre stÄnden och hur möbeltillverkningen hos allmogen utvecklades under samma period. Fundbergs personliga historia och förutsÀttningarna för hans yrkesverksamhet beskrivs, för att sedan gÄ vidare till hans materialval och tekniker. Ett golvur som man nyligen insett kan vara tillverkat av Fundberg undersöks. Detaljer i möblernas konstruktion och skÄdeytor jÀmförs.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad omvÄrdnad innebÀr utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv och etiska faktorer gÀllande enteral nÀringstillförsel vid palliativ vÄrd. Forskningsansatsen har varit en systematisk litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Studiens resultat baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar. UtifrÄn dessa artiklars resultat utkristalliserades olika teman sÄsom riktlinjer, dokumentation, ÄtgÀrder, komplikationer och effekter inom omrÄdet omvÄrdnad kring enteral nÀringstillförsel. Resultatet pÄvisar att enteral nutrition ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde.

I dagens skola finns det mÄnga elever som Àr i behov av sÀrskilda stödinsatser i form av ett ÄtgÀrds-program. I vÄr strÀvan efter en skola för alla bör och ska ett ÄtgÀrdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka den synliga sidan av ÄtgÀrdsprogrammet, hur man arbetar och upprÀttar ÄtgÀrdsprogram pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. För att fÄ svar pÄ vÄra stÀllda frÄgor har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden, bÄde i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vÄr undersökning visar pÄ att ÄtgÀrdsprogrammen i mÄnga fall Àr likriktade och statiska, samma ÄtgÀrder och mÄlsÀttningar upprÀttas för elever i behov av sÀrskilt stöd.

VÀgverket har mÄnga projekt som strÀcker sig över lÄng tid, ofta mÄnga Är. NÀr ett nytt objekt skall byggas sÄ startar en ofta lÄng process innehÄllande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vÀgutredning, arbetsplan, och bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, dÄ t.ex. lagar, olika politiska mÄl och personliga Äsikter mellan olika projektledare kan Àndras betydligt under Ärens gÄng.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare upplever sin situation i skolan, och om situationen förÀndrats de senaste 10 Ären. DÄ flertalet tidigare studier om lÀrare Àr kvantitativa sÄ genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkÀter dÀr 11 lÀrare deltog. Dessa lÀrare var alla verksamma pÄ samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lÀrarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och mÄnga ansÄg att en stor del av detta berodde pÄ ökad dokumentation och pappersarbete. MÄnga upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utstrÀckning de skulle önska.

Grupparbete Àr en anvÀnd undervisningsmetod i skolan dÀr eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmÄgor för att lÀra sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lÀrande Àr sprÄket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrÄn elevers svÄrigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsÀkringsreglerna kommer att pÄverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förÀndring och förbÀttring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.