Kunskap Àr en av de viktigaste och mest vÀrdefulla tillgÄngarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fÄtt utökat fokus av bÄde företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebÀr ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jÀmförelse med en typisk hierarkisk organisation, dÄ projekten Àr temporÀra vilket pÄverkar lÀrandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgÄngspunkt Àmnar detta examensarbete nÀrmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frÄgestÀllningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi Àr lÀmplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbÀttrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frÄgor har en djupgÄende fallstudie utförts pÄ Sweco Management.

MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Beroende pÄ arbetsplats kan sÄrvÄrd vara ett dagligt Äterkommande moment i vÄrdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnaden vid kroniska sÄr. SÄrvÄrd förekommer i olika vÄrdande sammanhang och olika vÄrdmiljöer, dÀrav kom syftet Àven att belysa likheter och skillnader runt sÄrbehandling i olika vÄrdmiljöer. En kvalitativ metod anvÀndes med berÀttelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger pÄ nio berÀttelser frÄn vÄrdare inom hemsjukvÄrden och Ätta vÄrdare med speciell utbildning inom sÄr/sÄrvÄrd.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sÄr, Anpassa sÄrbehandlingen efter förutsÀttningarna i vÄrdmiljön, Bedömning och dokumentation av sÄrlÀkningsprocessen och Rutiner kring sÄrbehandling.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

Syfte: Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 1 skapar multimodala berÀttelser med hjÀlp av digitala verktyg, i detta fall lÀsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kombinerar elever olika teckenvÀrldar i digitalt berÀttande?Vilken betydelse har bilden i berÀttelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrÄn ett sprÄkutvecklande synsÀtt utifrÄn omrÄdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju anvÀnts som metod.Resultat: Studien kunde pÄvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva lÀsare och val av teckenvÀrldar. Studien visade Àven att bilden har en central plats dÄ elever i Ärskurs arbetar med digitalt berÀttande..

Flera studier har visat att mĂ„nga Ă€ldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma Ă€r en speciellt utsatt grupp. Malnutrition pĂ„verkar Ă€ldres hĂ€lsa bĂ„de fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar nĂ€r det gĂ€ller patienters nutrition. Syftet med studien Ă€r att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptĂ€cka och förebygga malnutrition hos Ă€ldre.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom ÀldrevÄrden. SmÀrtbehandling finns att tillgÄ, trots detta Àr smÀrta underbehandlat hos Àldre patienter.Syftet: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smÀrta i omvÄrdnad av Àldre patienter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har anvÀnts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smÀrtbedömningsprocesser, smÀrtbedömningsmetoder och smÀrtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smÀrtidentifiering, smÀrtbedömningssvÄrigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smÀrta, smÀrtobservation, smÀrtbedömningsinstrument och dokumentation.Slutsatser: För att göra en smÀrtbedömning behövs en god relation till patienten, nÀrstÄende och övrig personal dÀr kommunikation har central roll. Sjuksköterskan mÄste tro pÄ patientens egen skattning och smÀrtupplevelse..

This master thesis was written in the purpose to study how the location and access to computers in the physical realm of the public library reflects the undergoing changes in the public libraries role in Swedish society. This study is done in a form of a case study of three small public libraries. All of them were in the process of transforming both their physical and virtual space. The thesis focuses on where in the library the computers are placed and how their location interacts with the libraries main tasks. It also focuses on the analysis of the relationship between these two elements and how that relationship reflects the alteration of the public libraries place in society.

UndernÀring orsakar en förlÀngd sjukvÄrdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhÀllet. Alla som kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden bör genomgÄ en bedömning gÀllande nutritionstatus vid inlÀggning. Bedömningen ska göras för att kunna faststÀlla vilka patienter som Àr undernÀrda eller ligger i riskzonen för undernÀring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vÄrd och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gÀllande omvÄrdnadsdokumentationen avseende undernÀring i Melior, pÄ en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmÀnna sjukhus (UMAS).

Syftet med vÄr aktionsforskning Àr att frÀmja elevernas lÀsförstÄelse och deltagande i lÀsundervisningen genom boksamtal. AlltsÄ hur deltar elever i boksamtal utifrÄn bÄde ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning pÄpekar hur viktigt det Àr att inte bara ?mÀngd lÀsa? utan att ocksÄ diskutera böcker och texter. Forskning pekar ocksÄ pÄ vikten av att boksamtal Àr en möjlig och bra vÀg att nÄ bÀttre lÀsförstÄelse.

This Master s thesis deals with the display of library media, whether it is conceivable and desirable to draw inspiration from the retail business when displaying articles. The questions asked are: are there, in the retail sector, well established display ideas and - if so - what do they look like? Are the similarities in conditions, between the branches, sufficient? In conveying the ideas to libraries, are the potential differences not obstructive? Is there, among librarians, a positive attitude towards further development of library display techniques? The results were achieved by interviewing shop window dressers and librarians. In addition, a survey was sent to the library managers of 65 public libraries in southern Sweden. The results show that there are established ideas and methods of displaying materials, and that the ideas are manifested in frequently used techniques.