Studie i vägverkets projekthantering vid förändrade förutsättningar i vägobjekt
Vägverket har många projekt som sträcker sig över lång tid, ofta många år. När ett nytt objekt skall byggas så startar en ofta lång process innehållande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vägutredning, arbetsplan, och bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, då t.ex. lagar, olika politiska mål och personliga åsikter mellan olika projektledare kan ändras betydligt under årens gång. Objektens slutresultat kan på grund av dessa faktorer skilja sig avsevärt mot objektets grundidé. Det finns i dagsläget en viss förvirring om hur detta sköts, och ska skötas, på ett bra sätt. För att klarlägga problembilden och identifiera de för projekten gemensamma kritiska parametrarna har författaren, utifrån en litteraturstudie, formulerat en frågeställning och utifrån denna skapat intervjufrågor. Kvalitativa intervjuer med utvalda personer i vägverkets organisation har därefter utförts. Resultatet från studien visar att vägverket idag hamnat i en dålig cirkel. Motivationen till att arbeta med rutiner som innefattar papper är idag låg. I de fall motivation finns så begränsas möjligheterna till ett bra resultat starkt av en rådande resursbrist. Konsekvensen av det är att dagens dokumentering av information ofta utförs på olika sätt, vilket i sin tur skapar problem i de fall någon annan än den ansvarige skall leta information. En enhetlig struktur för dokumentation är en förutsättning för att få ett fungerande ledningsarbete. Genom att förbättra informationen om vad som skall göras och motivet till varför arbetet skall utföras, tror författaren att motivationen och förståelsen för detta arbete skulle förbättras. Resultaten visar även att det finns ett starkt intresse för att anpassa det administrativa arbetet efter projekt och rådande förhållanden. I intervjuerna framgår att ledning och internbeställare har en annan syn på hur dagens dokumentationssituation och överlämningar jämfört med projektledare och speciallister. Denna skillnad i syn på tillgängligheten till information mellan chefer, internbeställare och projektledarna tyder på att det brister i kommunikation mellan dessa, resultatet av detta är att viktig information faller bort ur projekten redan innan projektledarna kommer in i bilden. Detta skulle kunna lösas genom att enligt QFD kartlägga vilka kunder och kravställare projektet har och identifiera, de för dem processkritiska delarna. Om detta utfördes så skulle interbeställaren och cheferna få en bättre medvetenhet om projektledarnas problem, därmed skulle bättre projektförutsättningar kunna skapas.