Pedagogisk dokumentation Ă€r en central del för alla verksamma förskollĂ€rare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte Ă€r att förstĂ„ pĂ„ vilka sĂ€tt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gĂ„ att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet dĂ€r svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan vĂ€rdering kopplas till forskningsgenomgĂ„ngen. Forskningen sĂ„vĂ€l som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför dĂ„ pedagoger söker efter fungerande metoder.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Att dokumentera Àr för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av sÄvÀl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen Àr viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssÀkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat pÄ bristfÀllig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som pÄverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gÄ in i en lÀrprocess som gÀller bÄde det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förÀndrings- eller reformarbete pÄ förskolan genom att de bildar en utgÄngspunkt för gemensam reflektion. Det Àr en process dÀr man stÀndigt gÄr tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie Àr att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

VÄrt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom Àldreomsorgen i tvÄ olika kommuner. AvgrÀnsningen vi valt Àr ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde nÀr vi pÄbörjade vÄr undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlÀgset det andra vad gÀllde dokumentation. Tittat nÀrmare har vi gjort pÄ olika riktlinjer och arbetssÀtt de anvÀnder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick Àven att ta reda pÄ om personal och chefer har samma syn pÄ dokumentation, om de anser det vara svÄrt eller lÀtt att skilja pÄ SoL- (SocialtjÀnstlager) och HSL (HÀlso- och sjukvÄrdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att anvÀnda sig av dokumentation som arbetssÀtt.

ABSTRACT  Dokumentation ? Vad, Hur och Varför                  Documentation ? What, How and Why                                                                             Antal sidor: 44VÄrt examensarbete handlar om det aktuella Àmnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade lÀroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa omrÄden förtydligats, vilket dokumentation Àr ett av dessa. VÄrt syfte med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen anvÀnds till och Àven vad den leder till för lÀrande hos pedagogerna.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

I den statliga utredningen Att erövra omvÀrlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation Àr inte bara ett vÀrdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan ocksÄ anvÀndas som underlag för fortbildning, förÀldrasamarbete och utvÀrdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i Ätanke beskrivs hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lÀrande och vilka svÄrigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna gÄr vidare med lÀrande utifrÄn pedagogisk dokumentation belyses ocksÄ, likasÄ vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa tvÄ Ät.

Studiens syfte Àr att ta del av hur förskollÀrare beskriver vad som kÀnnetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill Àven belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar som förskollÀrarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för Àmnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) dÄ pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det Àr en kvalitativ studie dÀr semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare som alla har lÀst eller lÀser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd pÄ högskolan i Skövde.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvÀrdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som förskollÀrarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med Ätta olika förskollÀrare. Ramfaktorteorin har anvÀnts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsÀttningarna och begrÀnsningarna och relatera dessa till hur förskollÀrarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi Àven en 'bakgrund' dÀr vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Syftet med studien Àr att ge en förstÄelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhÄller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger frÄn fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna menar att dokumentationen Àr till för barnen, förÀldrarna och pedagogerna.