Syftet med studien Àr att ge en förstÄelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhÄller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att fÄ tillgÄng till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger frÄn fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men pÄ olika sÀtt. Pedagogerna menar att dokumentationen Àr till för barnen, förÀldrarna och pedagogerna.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ i vilken omfattning pedagoger anvÀnder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen Àr i dokumentationsprocessen. Vi vill ÄskÄdliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs pÄ Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn Àr i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men Àven det som publiceras pÄ Internet.För att fÄnga omfattningen av pedagogers anvÀndande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollÀrare och barnskötare i en enkÀtstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation pÄ Internet som Àr bÄde öppet och slutet för allmÀnheten. En viktig slutsats Àr att barn inte alltid Àr helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tÀnker pÄ de socioekonomiska förutsÀttningarna som rÄder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vÄrdnadshavare inte fÄr ta del av dokumentation dÄ det ibland förutsÀtts att alla har tillgÄng till Internet i hemmet..

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera tre bebyggelseplatser och undersöka om de hade olika förutsÀttningar och om de förÀndrades pÄ olika sÀtt. Undersökningsmaterialet bestÄr av dokumentation av utgrÀvningar, dokumentation av jordarter, pollenanalyser och dokumentation av gravlÀmningar. Resultaten visar att bebyggelseplatserna delvis hade olika förutsÀttningar och dÀrför delvis förÀndrades pÄ olika sÀtt..

Kraven pÄ att lÀrarna dokumenterar elevernas lÀrandeprocess i de olika Àmnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den hÀr studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns betrÀffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna sprÄk. Min undersökning visar att lÀrare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga fÀrdigheten. Faktorer som pÄverkar Àr exempelvis lÀrarnas syn pÄ behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvÀrdera sig sjÀlva, synen pÄ dokumentation som hÀmmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgÄng till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lÀrarna har valt att konkretisera mÄlen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte Àr en sjÀlvklarhet att den formativa bedömningen dÀr dokumentation av elevernas lÀrandeprocess Àr ett viktigt verktyg har en given plats i sprÄkundervisningens muntliga del.

Denna rapport binder samman tvÄ omrÄden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts Àr förhÄllandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som lÀser och anvÀnder denna dokumentation. Det som har studerats Àr huruvida skribenters och lÀsares mentala modell över en hjÀlptext överensstÀmmer. ProblemomrÄdet undersöktes genom att skribenterna och lÀsarna intervjuades, lÀsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvÀrdering av hjÀlptexten. Resultatet visar att skribenterna och lÀsarnas mentala modeller ej överensstÀmmer.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

VĂ„r studie syftar till att ur ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets pĂ„bjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket Ă€r den metod som Uppsala kommun förordar. Studien Ă€r ett försök till att klarlĂ€gga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan pĂ„bjuder utifrĂ„n den reviderade LĂ€roplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi Ă€r upphovsman av och innebĂ€r ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och nĂ€rsamhĂ€llet. Att dokumentera och diskutera Ă€r grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte nĂ„gon mĂ€rkbar skillnad mellan stora och smĂ„ förskolor av de svar vi fĂ„tt in dĂ„ det gĂ€ller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas pĂ„ skilda sĂ€tt.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur visuell dokumentation görs tillgÀnglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ hur relationer mellan barn och förskollÀrare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur reflekterar förskollÀrare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgÄng till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien Àr kvalitativ och genomförs genom intervjuer med Ätta förskollÀrare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

Syftet med studien Àr att ur ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollÀrare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i lÀroplanen, Uppföljning, utvÀrdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter frÄn Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod anvÀnds den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanstÀllts och tematiserats utifrÄn de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den hÀr studien varje enskild förskollÀrares verklighet nÀr intervjun Àger rum. Dessa horisonter benÀmns i studien nuet, framtiden och verkligheten, dÀr nuet Àr intervjun före kompetensutbildningen, framtiden nÀr utbildningen genomförts och verkligheten nÀrprocessen i arbetslaget har startat..

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

I mÄnga förskolor anvÀnds idag pedagogisk dokumentation som ett sÀtt att utvÀrdera förskolans kvalitetsarbete som stÄr i den reviderade lÀroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet Àr att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frÄgestÀllningar som skulle ge svar pÄ mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det nÄgra nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden anvÀndes i studien och resultaten kommer frÄn de svar jag fick ifrÄn intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. MÄlet var Àven att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svÄrigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer pÄ tvÄ förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen.