BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta anvÀnds iförskolor. Enligt vÄr uppfattning Àr dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av Àmne bestÀmdespÄ grund av vÄrt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete Àr att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpÄ tre förskolor, om nÀr och hur den anvÀnds, samt vad pedagogerna uttrycker för primÀrtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och Àr en kvalitativ studie sombaseras pÄ intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrÄn tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar pÄ att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapÄ det som har hÀnt, samt att visa nuet. De menar Àven att man genom pedagogiskdokumentation kan fÄ syn pÄ helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sÀtt att arbeta, frÀmst handlar det om tidsaspekten..

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn pÄ pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor i SkÄne ser pÄ, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer bestÄende av sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor ? tre pedagoger pÄ vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya lÀroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgrÀnsning till kvalitet och dokumentation. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollÀrare frÄn 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat dokumentation som ett kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av lÀroplanen för förskolan för med sig att de behöver tÀnka om sitt sÀtt att arbeta, samt att de behöver fÄ mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att dokumentation Àr nödvÀndigt, men att de Àn inte Àr sÀkra pÄ rÀtt sÀtt att genomföra det. Det gÄr Àven att skönja förÀndringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av lÀroplanens nya formuleringar..

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrÄn bÄde lÀrares perspektiv och barns perspektiv. MÄlet med undersökningen var att fÄ djupare kunskaper inom Àmnet. Under undersökningens gÄng har vi genomfört bÄde lÀrare och barnintervjuer dÀr vi har fÄtt svar pÄ hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarna anvÀnder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Title in original language: Lillhagens vÀxthus.Dokumentation och ÄtgÀrdsförslagLanguage of text: SwedishNumber of pages: 52.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar pÄ Äterbesök av dokumentation. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Äterbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrÄn frÄgestÀllningarna: pÄ vilket sÀtt ges barn möjlighet att Äterbesöka dokumentation och vad uppstÄr i mötet dem emellan? Den teoretiska utgÄngspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frÄgan: pÄ vilket sÀtt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förstÄelse för Äterbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar pÄ att barnen pÄ den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att Äterbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan Àven med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.