Jag följde under ett par mÄnader ett antal elever och studenter i ett projekt som pÄgick under hösten 2007. UtifrÄn en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger pÄ en Foucaultsk förstÄelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video dÀr dokumentationens form och innehÄll bestÀmdes av den som blev dokumenterad: tvÄ av tio elever och tvÄ av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolÄngt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvÀrdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som anvÀnts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svÄr att förankra hos deltagarna och ansatsen att lÄta dem styra över materialet blev svÄrare att förverkliga Àn jag förestÀllt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler Àn fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta anvÀnde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att lÄna in argument frÄn utanpÄliggande diskurser, frÀmst frÄn skolans vÀrld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstÄnd genom bland annat arbetsvÀgran..

Rapporten Àr ett examensarbete som utförts pÄ BAE-systems Bofors AB i Karlskoga. Denna rapport handlar om att undersöka och ge förbÀttringsförslag för processen framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Rapporten tar Àven upp dokumentationshantering, dokumentationskrav vid CE-mÀrkning, vad som gÀller vid CE-mÀrkning av lyftredskap som Àr konstruerade för militÀra ÀndamÄl. Rapporten gergrundlÀggande kunskaper om vad CE-mÀrkning innebÀr och varför det görs.  Genom undersökningar och intervjuer som utförts pÄ företaget skapades en karta över processen för framtagning och CE-mÀrkning av lyftredskap. Sedan sammanfattades den dokumentationen som bör finnas tillgÀnglig pÄ BAE-systems.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Introduktion: SmÀrta, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling Àr centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling som finns utarbetade pÄ Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, vÀcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gÀllande kvalitetsmÄl för smÀrtbehandling uppnÄs pÄ hematologen pÄ AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mÄl som undersöks Àr dokumentation, kunskap hos behandlande personal pÄ avdelningen, smÀrtskattning samt smÀrtbehandling.Metod: Studien Àr en journal- och enkÀtstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation pÄ inneliggande patienter frÄn november 2008 har granskats under en period med fokus pÄ smÀrta.

Intresset för Àmnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar dÄ dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som mÄlades upp kring arbetet med portfolio var dÄ att pedagogerna nÀstan inte har nÄgon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men ocksÄ att dokumentation inte tas tillvara pÄ i ett senare skede för ett vidare lÀrande. Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien Àr gjord pÄ tre olika förskolor belÀgna i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. För att fÄ en insikt i Àmnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats Àr vÀl insatta i ÀmnesomrÄdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en lÀngre tid. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en ny styrutrustning för SPŽs provning av elektriskaprodukter som sitter i explosionskÀnslig miljö. Enligt svensk lagstiftning mÄste produkternauppfylla ATEX-direktivet. SP har en gnistprovningsapparat för provning av elektriskaprodukter. Styrutrustningen till gnistprovningsapparaten har genom Ären blivit omodern ochbesvÀrlig att anvÀnda. Den gamla utrustningen Àr konstruerad pÄ tidigt 80-tal och saknar enkomplett dokumentation.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vÄr produkt. Produkten Àr ett material vars syfte Àr att underlÀtta för pedagoger att komma igÄng med pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt för uppföljning, utvÀrdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vÄrt material kan vi se i vÄr enkÀtundersökning som ger oss svar pÄ bÄde vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehÄll i ett sÄdant material som skulle vara till hjÀlp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svÄrigheter i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling vilket tyder pÄ att ett behov av ett material som underlÀttar arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare mÄlgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn pÄ dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i bÄde rapporten och produkten.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrÄn relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvÀrderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frÄgestÀllningar: I vilken grad anvÀnds olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lÀrare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvÀrdering och analys utförs? Finns det nÄgra samband av förskolans lÀrares syn mellan utvÀrderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  EnkÀtundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkÀter delades personligen ut till förskolans lÀrare, varav 78 besvarades. EnkÀten bestod av olika pÄstÄenden utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar, som förskolans lÀrare skulle ta stÀllning till. De statistiska analyser som anvÀnds var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgÄr frÄn ett postmodernt synsÀtt, dÀr det förstÄs att det inte finns nÄgon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och dÀr vÄr vÀrld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, dÀr alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lÀrare anvÀnder för dokumentation Àr verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsomrÄden.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Denna studie undersöker vilka förÀndringar som har skett ute pÄ förskolor efter revideringen av LÀroplanen för förskolan Är 2010. Undersökningen ger perspektiv frÄn sex förskolor med olika förutsÀttningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt, Àr bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan hÄller dokumentationen pÄ att bli en naturlig del av planerings- och utvÀrderingsarbetet, dÀr tanken Àr att man kontinuerligt ska anvÀnda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsÀtt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

LÀrares uppfattningar om bedömning och dokumentation i matematik.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskoleklasslÀrare och tre lÀrare i Ärskurs 1 kartlÀgger och dokumenterar den tidiga lÀsutvecklingen. Vi vill Àven undersöka och analysera lÀrarnas syn pÄ de material som tillÀmpas för att kartlÀgga elevers lÀsutveckling. En utgÄngspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den sprÄkutvecklingsplan som trÀder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt SprÄkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartlÀggning och dokumentation av den tidiga lÀsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras pÄ intervjuer med lÀrare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens SprÄkutvecklingsplan.