Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Bakgrund: Dokumentationssystemet för sjuksköterskor har förÀndrats sedan sjuk-sköterskor blev skyldiga att dokumentera i patientjournalen. Detta har lett till att omvÄrdnaden har synliggjorts och dÀrmed kan granskas. System för att kvalitetssÀkra patientarbetet har med tiden arbetats fram, bl a VIPS-modellen och Melior. Sjuksköterskans dokumentationssystem Àr dock fortfarande i behov av utveckling. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors skilda uppfattningar om omvÄrdnadsdokumentation. Metod: PÄ ett sjukhus i södra Sverige genomfördes en fenomenografisk studie genom intervjuer av 11 sjuksköterskor. Resultat: Av 244 uppfattningar frÄn intervjuerna skapades fem huvudkategorier och 12 subkategorier.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förÀndrats och utvecklats. Man anvÀnder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nÀmligen att vara till nytta frÀmst för barnet, men ocksÄ förÀldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sÀtts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden Àr mer utvecklat och vÀlstrukturerat. Det finns olika namn pÄ dokumentationerna sÄsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram. Nuförtiden finns Àven andra möjligheter att dokumentera med hjÀlp av medier sÄsom kamera, ljudinspelningar och videokamera.

Att dokumentera barnens lÀrande och utveckling Àr en central del som förskolans verksamhet ska strÀva efter. Det finns ett allmÀnt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik Àr Àven ett aktuellt Àmne dÄ det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med Àmnet för det livslÄnga lÀrande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som Àr att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förstÄelse för hur pedagoger frÄn en förskola framstÀller barns matematiska lÀrprocesser.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Resumé   Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp, Högskolan i Skövde Titel: Pedagogisk dokumentation ? olika innebörder och konsekvenser. Sidantal: 33 Författare: Carina Johansson och Camilla Lans AjnestÄl Handledare: Susanne Klaar Datum: Januari 2009 Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, Reggio Emilia filosofin, Utvecklingspedagogik, reflektion, kommunikation.   Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebÀr för pedagoger i förskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om det finns olika former av pedagogisk dokumentation och i sÄ fall var skillnaden ligger mellan dessa former. Med hjÀlp av att intervjua 12 pedagoger vid fem olika förskolor samt att lÀsa litteratur om vÄrt valda Àmne, har vi kommit fram till att det finns tvÄ arbetssÀtt av dokumentation. De olika arbetssÀtt som framkom i vÄrt resultat tillhör utvecklingspedagogiken och Reggio Emilia filosofin.

Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. FörskollÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningI förskolans styrdokument LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr det att i uppdraget som förskollÀrare ingÄr det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvÀrderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvÀrdering Àr att fÄ kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.

Syftet för vÄr studie var att förstÄ barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att fÄ tillgÄng till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och kÀnslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade dÄ de skapade, byggde eller konstruerade nÄgot, men ocksÄ dÄ de klÀdde ut sig, dansade eller nÀr det kom gÀster.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, anvÀndningsomrÄden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berÀttelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgÄr frÄn olika sÀtt att förstÄ, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknÀra forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.