Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om omvĂ„rdnads- dokumentation, enligt VIPS-modellen, underlĂ€ttar, kvalitetssĂ€krar och stödjer sjuksköterskans omvĂ„rdnadsarbete. Det ska Ă€ven belysa om sjuksköterskan har tillrĂ€klig kunskap om dokumentation enligt VIPS-modellen. En kritisk granskning av elva vetenskapliga artiklar resulterade i sju kategorier. Resultatet visar att sjuksköterskan anser att patientsĂ€kerheten ökar, att VIPS-modellen kan bidra till tidsbesparing och underlĂ€ttar för sjuksköterskan i omvĂ„rdnadsarbetet. Även andra yrkeskategorier kan dra nytta av sjuksköterskans dokumentation.

Den hÀr undersökningen har jÀmfört lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvÀrdiga statliga styrdokument ifrÄn Slovakien, Norge och Australien. JÀmförelsen utgick ifrÄn fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att fÄ en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och pÄ sÄ vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvÀrdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jÀmstÀlldhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön pÄ skilda sÀtt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens pÄ fÄ eller ingen utstrÀckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur barns matematiska lÀrande dokumenteras pÄ en förskola med matematikprofil och analysera hur lÀrarna tÀnker kring dokumentationens betydelse för verksamheten.Teori: Denna studie belyser tvÄ olika inriktningar och förhÄllningssÀtt till dokumentation av barns lÀrande; det Reggio Emiliainspirerade arbetssÀttet och utvecklingspedagogiken.Metod: En kombination av tvÄ olika datainsamlingsmetoder anvÀnds. Intervjuer med berörda lÀrare kompletteras med analys av matematikförskolans befintliga dokumentation.Resultat: Studien visar att den dokumentation man gör pÄ matematikförskolan frÀmst Àr fokuserad pÄ att synliggöra verksamhetens innehÄll och det matematiska lÀrande som barnen har utvecklat. Det framkommer att fÀrdigheter dokumenteras i högre grad Àn lÀrprocesser och problemlösning i grupp. Genom analys av förskolans dokumentationer och lÀrarnas intervjusvar konstateras att den undersökta förskolans lÀrare stÄr nÀrmare den utvecklingpedagogiska ansatsen Àn det Reggio Emiliainspirerade arbetet. Resultatet visar att lÀrarna har ett tydligt mÄl med vilken matematik de vill att barnen skall fÄ möjlighet att utveckla pÄ förskolan och dokumentationen visar pÄ det lÀrande som barnen har tillÀgnat sig.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhÄller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att dÄ pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och fÄr genom dokumentationen hjÀlp att gÄ vidare i tÀnkandet och lÀrandet.

Pedagogisk dokumentation Àr en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen Àr ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger pÄ material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur nÄgra pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förstÄelse för hur pedagogerna pÄ förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrÄn begreppen observation och reflektion.

Syftet med studien var att granska hur smÀrta och smÀrtbehandling hos barn under 12 Är med lÄrbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvÄrdnadsjournalen pÄ akutmottagningen pÄ Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes pÄ journaler tillhörande de barn med lÄrbensbrott som vÄrdats pÄ akutmottagningen under en femÄrsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet anvÀndes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. UtifrÄn dessa kunde dokumentationen poÀngsÀttas och frekvensen av dokumentationen rörande smÀrta och smÀrtbehandling berÀknas.

Det hÀr examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I lÀroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska prÀglas av ett synsÀtt som bygger pÄ respekt för mÀnniskors okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet och alla mÀnniskor lika vÀrde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvstÀndighet och tillit till sin egen förmÄga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstÄ egna rÀttigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

I denna studie ligger fokus pÄ dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur förskolepedagoger förhÄller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa Àr offentliga handlingar. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn olika kommuner i Hallands lÀn. Inspiration hÀmtades frÄn poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna anvÀndes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer vÀljer att inte frÄga barnen om de vill bli fotograferade, utan anvÀnder sig av olika styrningstekniker för att fÄ fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har pÄverkat pedagogers instÀllning till dokumentation.Av studien framkom att det Àr viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framstÀlls i dokumentation och sociala medier.

Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vÀnds denna upplevda bild och istÀllet Àr det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger pÄ grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i sÄ fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien Àr en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

Examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning om vad och hur lÀrare pÄ en hallÀndsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt pÄ lÀrandet Àr vÀlkÀnd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mÄngdimensionella kunskap krÀvs att lÀraren fÄngar och dokumenterar den. Detta arbete krÀver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvÀrderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning stÀller ökade krav pÄ lÀrares dokumentation enligt forskningen och det Àr ocksÄ lÀrarna i vÄr undersökning medvetna om.

Introdukation: Postoperativt illamÄende och krÀkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) Àr en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det Àr inte bara obehagligt för patienten utan kan Àven orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamÄende och krÀkningar Àr undermÄligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvÀrderar effekt av insatt ÄtgÀrd, utvecklar patientvÄrden samt Àr betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstÀmmigheten mellan intensivvÄrdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design anvÀndes i denna tvÀrsnittstudie. Data inhÀmtades frÄn patientjournalen och jÀmfördes med sjÀlvrapporterad data frÄn patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades frĂ„n dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre mĂ€n) frĂ„n en intensivvĂ„rdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.

Studiens syfte Àr att undersöka det berÀttelsebara i förskolebarns lÀrprocesser i sprÄkande, lÀsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer anvÀnds tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar sprÄkets innehÄll utifrÄn det som överraskar och ifrÄgasÀtter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berÀttelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det ovÀntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhÀllet dÀr barnen fÄr möjlighet att fortsÀtta undersökandet i nya kontexter och konstellationer.

Det prehospitala vĂ„rdarbetet Ă€r komplext och det Ă€r en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vĂ„rdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens sĂ€kerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvĂ€rdering och revidering av utförd vĂ„rd och behandling. Patienter med centrala bröstsmĂ€rtor Ă€r en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvĂ„rd. Är dokumentationen i ambulanssjukvĂ„rd en garanti för patientens sĂ€kerhet i samband med akut bröstsmĂ€rta? Syftet Ă€r att undersöka faktorer som kan pĂ„verka ambulanssjukvĂ„rdens dokumentation med fokus pĂ„ vĂ„rd och behandling av patienter med central bröstsmĂ€rta.