Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.

Inom Human- Computer Interaction Àr anvÀndbarhet ett mycket centraltbegrepp. AnvÀndbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmÄtt ochsubjektiv uppfattning. Det rÄder idag delade meningar i forskarvÀrlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa tvÄ mÄtt. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att nÄgon av de tvÄ inte utgör en nödvÀndig del av anvÀndbarhetsbegreppet. Om sÄ Àr fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvÀrderingsprocesser.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vad handlare har för uppfattningar och Äsikter kring och attityder till fenomenet ?mÀnniskor som tigger utanför matbutiker? samt vilka ÄtgÀrder och lösningar handlare vill se samt tar till gÀllande fenomenet.Med denna uppsats Àmnar jag titta nÀrmare pÄ det, i Sverige, relativt nya fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför matbutiker. Och det frÄn handlarnas synvinkel, hur de tÀnker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet bestÄr av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhÀllens skapande av frÀmlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar pÄ ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det Àr svÄrt att ta stÀllning för eller emot. Och ett som mÄnga, bÄde bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det Àr dags att ?nÄgon? tar ansvar för och gör nÄgonting Ät..

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta pÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig pÄ en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primÀrdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade stÀllning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sÀtt att förklara hedersrelaterat vÄld och mord, men vi fann överensstÀmmelser; att flickans oskuld mÄste vara icke ifrÄgasatt, om bara sÄ ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, dÀr resultaten visade att de kulturella normerna och synsÀtten var olika i en kultur dÀr det praktiserades heder i jÀmförelse med en kultur utan.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Syftet med denna studie var att erhÄlla kunskap om individens syn pÄ den mentala arbetsmiljön. Dessutom var syftet att utreda ett eventuellt samband mellan acceptans av IT-systemet och den individuella effektiviteten i callcenterarbete. Tidigare forskning hÀvdar att högre anvÀndbarhet, som Àr en del av anvÀndaracceptansen, hos systemet höjer effektiviteten i utnyttjandet. TAM pÄstÄr att de tvÄ delarna anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet har en grundlÀggande betydelse för anvÀndaracceptansen (Davis, 1986). Ett callcenter Àr en komplex arbetsplats dÀr personalen hanterar olika IT-system, ofta under tidspress.

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit mÄnga svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som Àr utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlÀgga produktionen i ett land med lÀgre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebÀr ett möte med en ny kultur och nya förutsÀttningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det dÀrför en hel del de behöver ta stÀllning till.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade vÀrld tÀtnar konkurrensen och konsumenterna fÄr allt fler alternativ att vÀlja mellan. AvstÄndet mellan lÀnder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien Àmnar undersöka hur nödvÀndigt det Àr att ta hÀnsyn till olika kulturella aspekter nÀr man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar nÀr svenska företag etablerar sig pÄ utlÀndska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan anvÀnda sig av.AvgrÀnsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi pÄ H&M som det svenska företaget, och tar hjÀlp av ExportrÄdet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik Àr den metod som anvÀnds som tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krÀvs förstÄelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin dÀrefter. Nyckeln Àr att hitta den gyllene medelvÀgen, vilket innebÀr att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

MÀnniskors allmÀnna vÀlbefinnande och livskvalitet pÄverkas av deras sömn.    Sömnproblemen ökar och resulterar i ökade kostnader för den enskilde, arbetsgivarna och samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av sömnhygieniska ÄtgÀrder riktade till individer inom hÀlsovÄrden med primÀr insomni. Resultatet visade att en kombination av ÄtgÀrder utifrÄn personliga behov gav bÀst resultat men ocksÄ att det rÄdde begreppsförvirring runt sömnhygieniska ÄtgÀrder och deras effektivitet. Fördjupad kunskap behövs vad det gÀller de enskilda sömnhygieniska rÄdens effektivitet.

Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

De senaste decennierna har handeln mellan lĂ€nder ökat kraftigt och dessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna, resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört att globaliseringens pĂ„verkan har börjat kĂ€nnas i lĂ€nder över vĂ€rlden, dĂ€r nationsgrĂ€nser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt mer internationaliserade och agerar globalt i allt större utstrĂ€ckning. Debatter visar att det finns olika syn pĂ„ globalisering och dess effekter, en del Ă€r positivt instĂ€llda medan andra Ă€r negativt instĂ€llda. Även Sverige har pĂ„verkats av globaliseringen och internationaliseringen dĂ€r allt fler utlĂ€ndska företag trĂ€der in och agerar.

Titel: Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet pÄ ex-dagen.NivÄ: Kandidatuppsats inom Nationalekonomi, vÄrterminen 2007Författare: Alexander Lemland och Oskar SinhaHandledare: Hossein AsgharianSyfte: Syftet Àr att undersöka aktieprisbeteendet pÄ ex-dagen för att se om det förekommer en signifikant skillnad mellan prisfallet och storleken pÄ utdelningen. Det Àr ocksÄ att se vad aktieprisbeteendet pÄ ex-dagen kan sÀga om utvecklingen av marknadens effektivitet.FrÄgestÀllning: GÄr det att finna en signifikant skillnad mellan prisfallet pÄ ex-dagen och storleken pÄ utdelningen efter justering för indexrörelser? Vad kan man utifrÄn aktieprisets beteende pÄ ex-dagen sÀga om utvecklingen av marknadens effektivitet?TillvÀgagÄngssÀtt: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ datainsamling och gjort hypotesprövningar för att kunna dra slutsatser. Materialet Àr hÀmtat frÄn databaserna Datastream och Ecowin.Slutsatser: Det gÄr att för vissa Är finna en signifikant skillnad mellan aktieprisfallet och utdelningens storlek. Av de tolv Är vi undersökt har det visat sig att det för fem Är kan sÀgas att prisfallet varit signifikant lÀgre Àn utdelningsbeloppet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.