Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

NÀr företag ska marknadsföra sig i ett land med en skild kultur kan det utvecklas till enkomplex process om de inte Àr bekanta och har förstÄelse för den andra kulturen. Sydkoreahar lÀnge sammankopplats med Koreakriget och Nordkoreas maktspel och har betraktas iskuggan av dess historia. Skillnader mellan den svenska och koreanska kulturen Àr stor, derassamhÀlle Àr kollektivistisk med en hög kontext kultur medan vÄrt samhÀlle Àr merindividualistiskt och av lÄg kontext karaktÀr.VÄrt huvudproblem syftar till att utreda hur ett litet modeföretag kan marknadsföra sig pÄ denkoreanska marknaden. Syftet med studien Àr att beskriva hur det kan gÄ till och somutgÄngspunkt anvÀnder vi oss av ett fallföretag, Josefin Strid, som inspiration ochavgrÀnsning. AvgrÀnsningen sker ocksÄ med hjÀlp av en sociokulturell synvinkel.

Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Denna uppsats handlar om att fÀrdigstÀlla musikaliska verk, om tidsbegrÀnsningar och om att hitta olika arbetssÀtt och metoder för ett effektivare lÄtskapande.Jag har genomfört en litteraturstudie om lÄtskrivning och effektivitet, en enkÀtundersökning till professionella lÄtskrivare och producenter samt skrivit sex lÄtar varav fyra blev fÀrdiga.Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt nÀr jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snÀva deadlines.Den viktigaste lÀrdomen Àr att jag överskattar min egen kompetens och dÀrmed har svÄr att nöja mig förrÀn min produktioner lÄter som mina förebilders verk..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka kommunikationskanaler som lÀmpar sig för att nÄ ungdomar som kan tÀnka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fÄtt av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda pÄ ungdomars kultur- och medievanor. Min metod Àr kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmÀnhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter Àr intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de Àr alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.

I vÄr studie, FörestÀllningar om Àldre dementa - ur vÄrdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi förestÀllningar om Àldre dementa samt förestÀllningar om kultur för Àldre dementa. Vi har intervjuat tvÄ kulturarbetare och tvÄ vÄrdpersonal för att kunna belysa deras förestÀllningar. Vi har Àven undersökt förestÀllningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vÄrt litteraturresultat samt vÄrt intervjuresultat dÄ vissa förestÀllningar förekommer i bÄda. Vi har Àven diskuterat och analyserat resultaten utifrÄn delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

I dagens snabbt förÀnderliga affÀrssamhÀlle Àr innovation en nödvÀndig förutsÀttning för framgÄng och kanske till och med för överlevnad. Det Àr pÄ grund av detta som innovation har tagit sig till toppen av agendan i organisationer runt om i vÀrlden. Organisationskultur Àr avgörande för innovation och företag behöver förstÄ denna koppling bÀttre för att kunna dra nytta av det. Innovation uppkommer genom bra idéer som kopplas till en kultur och ett bra arbetsklimat. Innovation har blivit viktigt i organisationer och en kultur som stödjer innovation kan vara nödvÀndig.

Vid hundtrÀning anvÀnds mÄnga olika inlÀrningstekniker och syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur olika metoder pÄverkar hundens vÀlbefinnande och trÀningens effektivitet. Studier har visat att hundar som trÀnas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jÀmfört med hundar som bara trÀnas med belöningsbaserade metoder. AnvÀndande av bestraffningar innebÀr en risk för trÀnaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsÀgelse. HundÀgare sjÀlva anser att bÄde belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock pÄ att bestraffningar skulle vara mer framgÄngsrika Àn belöningar, snarare tvÀrt om dÄ man i studier sett högst effektivitet vid anvÀndande av positiv förstÀrkning.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet Àven i icke-demokratiska lÀnder. Med teoretiska utgÄngspunkter i Putnams numera klassiska teori frÄn Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag frÄn Linz och Stepans ?fem arenor? frÄn Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset frÄn The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det gÄr att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet Àr demokratiskt eller ej..

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr undersökningen Àr skapa bÀttre förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur pÄverkas mÀnniskan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstÄnd kan pÄverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krÀvs av personal som vÀgleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hÀlsointerventioner? Vilka ÄtgÀrder behövs, inom vÄrd, politik, samhÀllsstruktur och forskning för att kultur som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd skall nÄ de mÀnniskor som behöver den?MetodDen hÀr studien Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna Àr analyserade med meningsinnehÄllet (inte sprÄket) i fokus.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.

HÄllbar utveckling och globalisering börjar bli alltmer betydelsefullt för företagen med tanke pÄ den dramatiska ökningen av konsumtionen. Förbrukningen av fossilt brÀnsle Àr en betydande faktor som har lett till konsumtionsutvecklingen och resurs överutnyttjande. Sveriges siktar pÄ att ha fossilfria transporter till Är 2030, vilket sÀtter en stor press pÄ företagen nÀr det gÀller produktion, tillverkning, forskning och utveckling. Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling, samt hur ett företag som Scania kan vÀxa ekonomiskt och fortsÀtta arbeta hÄllbart. Studien baseras pÄ kvalitativ metod som innebÀr nÀrhet till kÀllan forskaren hÀmtar information ifrÄn, för att fÄ djupare förstÄelse av komplexiteten i problemet som undersöks.