Sufikvinnors meningsskapande inom en svensk Nak?ibendiorden
Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan. Maktstrukturer ändras, resurskonflikter ökar, globaliseringen kommer allt närmare. Hållbar utveckling har blivit ett begrepp som lyfts fram allt mer på många håll. Vad innebär det här för skolan?Den här uppsatsen är resultatet av en textanalys som undersökt hur begreppen demokrati, globalisering och hållbarutveckling betonas i styrdokumenten som gäller tillsammans med läroplanen från 1994 respektive 2011. De styrdokument som ingått i studien är läroplan och kursplaner för SO-ämnena. På samma vis undersöktes om de lokala kursplanerna hos några skolor i en mellanstor kommun betonar begreppen på motsvarande sätt. Dessutom gjordes en jämförelse mellan den av regeringen beslutade läroplanen för 2011 och den av Skolverket föreslagna läroplanen.Regeringen har gjort vissa förändringar men på det stora hela ser beslutet ut på ungefär det sätt Skolverket föreslog. Möjliga orsaker diskuteras helt kort men framför allt visar studien på tendensen att betoningen på demokrati, globalisering och hållbar utveckling minskar i de nya styrdokumenten.I en jämförelse mellan de lokala kursplanerna går det inte att dra några generella slutsatser men ett uppseendeväckande resultat i undersökningen bjöds från en skola som delgav sina lokala undervisningsplaner för 2011. Dessa skiljer sig markant från sina föregångare och från de nationella dokumenten genom att lägga stark betoning vid såväl demokrati och globalisering som hållbar utveckling.