Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sÀllan tillfrÄgas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna sjÀlva bör tillfrÄgas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem frÄn att kÀnna motivation i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ att mÄnga elever motiveras och lÀr för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats dÀr resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag rÄder ett arbetsliv som bland annat prÀglas av hög flexibilitet, osÀkra anstÀllningar och stÀndigt förÀndrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sÀmre mental hÀlsa och lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete Àr hög i dagens informationssamhÀlle. Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och förstÄelse om arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet.

En ökad miljömedvetenhet har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ företag som tar miljöansvar. Studier visar att företag som gör detta kan dra nytta av miljöarbete i sin kommunikation mot marknaden. Samtidigt visar allt mer forskning olika fördelar som företag kan skapa internt genom miljöarbe. Denna studie syftar till att undersöka hur motivation kan skapas hos anstÀllda i en livsmedelsbutik med tydlig CSR-inriktning för att identifiera vilken roll CSR-inriktningen spelar i skapandet av motivation. Studien har en induktiv ansats och utförs i fallstudieformat dÀr ICA Torgkassen i Uppsala stÄr som fallföretag. Detta eftersom företaget har en historik av framgÄngsrika CSR-initiativ.

Studenter kÀnner sig stressade flera gÄnger i veckan. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsotillstÄnd utan Àven deras motivation. Den hÀr studien fokuserar pÄ studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen skedde med hjÀlp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med olika teman.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad kunskap om vad som motiverar elever i Ärskurs fem i lÀrarledda lÀrandesituationer. Valet att utföra studien i Ärskurs fem beror pÄ att vi under vÄr studietid har mött elever i denna Ärskurs och har stÀllt oss undrande till vad det Àr som motiverar dem. Motivation Àr ett begrepp som har genomsyrat lÀrarutbildningen och pÄ grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lÀrande kan pÄverkas av sÄvÀl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det Àven finns en tredje faktor dÀr eleverna tycks pendla mellan faktorerna.

Med utgÄngspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför pÄ dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgÄr ifrÄn Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien Àr att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus pÄverkar upplevelserna av möjligheten till ÄterhÀmtning och delaktighet. Studien Àr kvantitativ, och har genomförts pÄ uppdrag av en medelstor kommun i VÀstsverige. Webbaserad enkÀt har anvÀnts.

Leadership in organizations plays a crucial role in promoting employee motivation. Different leadership styles have been shown to affect motivation in various ways. The purpose of this report is to establish a deeper understanding of the relationship between different leadership styles and motivation according to Self-Determination Theory. The report also aims to highlight potential similarities and differences in the perceptions of leaders and employees in various industries, regarding motivation as defined by Self-Determination Theory. Based on a case study, it includes interviews with eight leaders and eight employees.

Statistiska undersökningar visar pÄ att det Àr vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel pÄ sin fritid. DÀrför fokuserar studien pÄ att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan anvÀndas i historieundervisningen pÄ högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrÄn Àr bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar pÄ att kommersiella historiska datorspel kan anvÀndas som ett komplement till historieundervisningen dÄ det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrÄn teorierna om de olika inlÀrningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit Àr de som spelar dessa datorspel mÄste förhÄlla sig kritiska till datorspelens historiebruk dÄ de frÀmst Àr framstÀllda i ett kommersiellt syfte..

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien Àr att undersöka huruvidatillhörigheten till en sÀrskild generation medför ett specifikt förhÄllningssÀtt till det egna arbetet, dvs. om nÄgra skillnader existerar generationerna emellan. Med hjÀlp av en undersökning utifrÄn en svensk kontext Àr vÄr förhoppning att genom vÄr studie kunna tillföra utökade kunskaper inom omrÄdet.Teorin som uppsatsen baseras pÄ berör tre huvudsakliga omrÄden; motivation, generation samt en sammanslagning av de tvÄ begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmÀnmÀnskligt perspektiv Àr omfÄngsrikt och definierat pÄ ett flertal olika vis, men saknar tÀckning för mer specifika kontexter.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell.Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

Motivationsforskningen i allmÀnhet och sjÀlvbestÀmmandeteorin i synnerhet, pekar pÄ vikten av inre motivation nÀr det kommer till att predicera ett aktivt liv pÄ lÄng sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns nÄgot samband mellan upplevelsen av stöd frÄn lÀraren och upplevt stöd frÄn kamrater och förÀldrar pÄ fritiden. En enkÀtundersökning bland ett urval av UmeÄ kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att upplevt lÀrarstöd jÀmfört med upplevt stöd pÄ fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade Àven pÄ ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd pÄ fritiden och upplevt lÀrarstöd.

Studiens syfte var att undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland lÀrare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelÄg nÄgra signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende pÄ organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsstÀllelse beroende pÄ organisationsform, dÀr privatanstÀllda var mer tillfredsstÀllda i jÀmförelse med offentligt anstÀllda.

Denna uppsats syftar till identifiera och förklara sambandet mellan belöning, inre motivation, yttre motivation och arbetstillfredsstÀllelse med teamprestationer vid produktinnovation. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi utfört en surveyundersökning genom telefonenkÀter med 69 företag. Vi fann ett positivt samband mellan teamarbete och teamprestationer vid skapande av innovationer. Vi fann ocksÄ att belöningar ökar chansen för en individ i ett team att bli arbetstillfredsstÀlld vilket leder till en framgÄngsrik innovationsprocess. Om företag ska lyckas skapa framgÄngsrika innovationer mÄste de ge innovatörer incitament i form av belöningar vilket ger upphov till arbetstillfredsstÀllelse och en mer framgÄngsrik innovationsprocess..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av och kunskaper om hur verksamma lÀrare för grundskolans tidigare Är motiverar sina elever till att lÀra sig matematik och vad begreppet motivation innebÀr för dem. I studien undersöks ocksÄ hur de verksamma lÀrarna upplever motivationens pÄverkan pÄ elevernas inlÀrning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebÀr. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer pÄ inre och yttre motivation. DÀr berörs Àven det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet pÄ motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas ocksÄ motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlÀrning samt lÀrarens betydelse för elevens motivation.