SammanfattningEftersom e-lÀrande applikationer anvÀnds i bÄde skolan och pÄ fritiden Àr det viktigt att dessa Àr bÄde effektiva och roliga att anvÀnda. Gamifiering och serious games som handlar om att implementera speldesign i andra typer av applikationer, Àr viktiga koncept för detta syfte. Denna kvalitativa studie bidrar med kunskap inom detta omrÄde genom att utvÀrdera en applikation som lÀr ut körkortsteori. Syftet var att analysera tekniker som driver motivation baserat pÄ spelmekanismer, teoretiskt ramverk och analytisk modell. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och författarnas egna observationer.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar pÄ de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvÄfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, sÄ kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar mÄnga av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utstrÀckning motiverar med hjÀlp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar ledarskapet Àr organisationsstorleken..

Motivationsforskningen i allmÀnhet och sjÀlvbestÀmmandeteorin i synnerhet, pekar pÄ vikten av inre motivation nÀr det kommer till att predicera ett aktivt liv pÄ lÄng sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns nÄgot samband mellan upplevelsen av stöd frÄn lÀraren och upplevt stöd frÄn kamrater och förÀldrar pÄ fritiden. En enkÀtundersökning bland ett urval av UmeÄ kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att upplevt lÀrarstöd jÀmfört med upplevt stöd pÄ fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade Àven pÄ ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd pÄ fritiden och upplevt lÀrarstöd.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse social klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr, vilken typ av motivation har eleverna pÄ studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna pÄ yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?MetodVi har med hjÀlp av enkÀter genomfört en undersökning med 100 sistaÄrselever frÄn fem olika gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. 50 elever frÄn studieförberedande och 50 elever frÄn yrkesförberedande program, könsfördelningen Àr helt jÀmn. EnkÀtsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivÄn Àr i denna studie 95%.ResultatDet finns ett statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan motivation och kön.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation Àr ett nödvÀndigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i vÀrlden. Forskningen kring Àmnet Àr bred men lÄngt i frÄn avslutad.FörelÀggande studie kommer endast att fokusera pÄ de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. DÀrför att det dels Àr de studierna som Àn i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom omrÄdet. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa Àn idag.Studiens syfte Àr att studera arbetsmotivationen pÄ avdelning Y pÄ företag X. Avdelning Y innefattar krÀvande arbetsuppgifter och syftet med förelÀggande studie Àr dÀrför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom omrÄdet utgÄr frÄn en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gamification anvÀnts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den Àmnar ocksÄ undersöka inom vilka kontexter som gamification har anvÀnts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har nÄgon pÄverkan pÄ motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification pÄ ett eller annat sÀtt har varit föremÄl för undersökningen och valdes ut med ett mÄlinriktat urval.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer dÀr respondenterna fick stor möjlighet att berÀtta fritt och styra samtalet inom ramarna för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visade att gamification har mÄnga element med egenskaper att skapa bÄde yttre och inre motivation hos sina anvÀndare samt att det har stora möjligheter att anvÀndas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang sÄ lÀnge stor hÀnsyn tas till aktuell mÄlgrupp och kontext.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade vÄldet i samhÀllet leder till att en patientkategori blir allt vanligare pÄ vÄra intensivvÄrdsavdelningar; vÄldsbrottsoffer. Det föreligger en brist pÄ studier som beskriver hur intensivvÄrdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bÀsta möjliga vÄrd. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vÄrden av vÄldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats dÀr semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.

Den svenska sjukvÄrden har under det senaste decenniet fÄtt allt svÄrare att tillgodose medborgarnas behov och stÄr inför nya problem och utmaningar. Den svenska sjukvÄrdens överlevnad kan i framtiden bero pÄ, i vilken grad den kan identifiera nya sÀtt att arbeta inom organisationen och gentemot sina kunder. Detta ledde fram till vÄr frÄgestÀllning: Vilka faktorer Àr avgörande för att den svenska sjukvÄrden skall överleva pÄ en ny konkurrensutsatt marknad?Vi valde att undersöka tre materialflöden pÄ Karolinska Institutet för att se i vilken utstrÀckning de interna systemen uppvisar inre effektivitet och samtidigt vÀrdera i vilken utstrÀckning de tre materialflödena uppnÄdde yttre effektivitet. Syftet med denna uppsats var dÀrmed att analysera och utvÀrdera tre befintliga materialflöden i den offentliga sektorn utifrÄn patientens krav och önskemÄl, för att om möjligt försöka undersöka i vilken grad man uppnÄdde patientnytta.Denna undersökning har genomförts genom observationer och enkÀtundersökningar samt intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse bland omsorgspersonal beroende pÄ om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick tvÄ deltagargrupper dÀr den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anstÀllda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende pÄ var det för tillfÀllet fanns behov. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer pÄ enkÀten som var uppdelad i tvÄ delar; Basic need satisfaction at work scale som mÀtte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mÀtte inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Studien visade att anstÀllda med en flexibel arbetsplats hade lÀgre arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse Àn anstÀllda med fast arbetsplats.

Forskning pekar pÄ brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i Àmnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation Àr ett begrepp som har utvecklats av mÄnga forskare under en lÀngre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan Àr mÄl, sjÀlvförtroende och inflytande nÄgra av möjliga faktorer som pÄverkar elevers motivation. Elevernas mÄl i undervisningen betraktas med utgÄngspunkt i relationen mellan lÀrandemÄl och prestationsmÄl.

Syftet med denna uppsats Àr att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslÄ en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nÄtt vÄra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgÄtt frÄn leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga omrÄden har vi stött pÄ kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptÀckte vi att ICA stÄr inför vissa utmaningar nÀr det gÀller de anstÀlldas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesÀtt.

HÀlsa och motion har alltmer blivit ett central begrepp i dagens samhÀlle. I mediala debatter matas mÀnniskor stÀndigt om hur man ska trÀna rÀtt, och vad man ska Àta för att förbÀttra sin hÀlsa. En avsevÀrd del av befolkningen i samhÀllet försöker leva upp till medias representation av kroppen, vilket fortsÀttningsvis leder till en norm i samhÀllet som alla ska leva efter. Forskning har visat att överviktiga individer upplever utanförskap i samhÀllet pÄ grund av att de inte uppfyller medias kriterier för kroppens utseende. Mot bakgrund av detta var syftet med föreliggande studie, att undersöka om, överviktiga vÀljer att gÄ ner i vikt pÄ grund av media.Som metod valdes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att förstÄ vilken syn pedagoger i skolans tidigare Är har pÄ begreppet motivation, samt hur de förhÄller sig till arbetet med att skapa och stÀrka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som pÄverkar vilken motivation som vÀcks hos eleven och har sÀrskilt fokus pÄ följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, kÀnslor och affekter, lÀrarens förhÄllningssÀtt, feedback, sjÀlvkÀnsla, relevans, meningsfullhet och mÄl. UtifrÄn en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras Ätta pedagogers syn pÄ motivation och hur de arbetar för att frÀmja elevens lust att lÀra. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hÀnseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.