Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

Den här uppsatsen fokuserar på att uppmärksamma, beskriva och förstå om och hur sångundervisning bidrar till att stärka gymnasieelevens självkänsla. Det praktiska arbetet i denna studie utformades till ett projekt: Vocal Devotion Project. 22st ungdomar, från en kommun i norra Sverige, som aldrig tidigare arbetat med sång fick chansen att vara med om sånglektioner, gemensamma träffar samt en slutkonsert tillsammans med professionella musiker. Arbetet i denna studie är baserat på en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer, såväl skriftliga som muntliga. Projektet visade sig stärka självkänslan.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

Kunskapsöverföring har visat sig vara problematiskt i projektorganisationer på grund av projektens tydliga avgränsningar. Byggbranschen är en projektorganiserad bransch som av olika anledningar har problem med kunskapsöverföring mellan projekt. Vi finner det därför intressant att undersöka kunskapsöverföring mellan projekt i byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur faktorer gällande kultur och struktur påverkar kunskapsöverföring mellan projekt i byggföretag samt om och hur dessa faktorer skiljer sig mellan traditionella projekt och partneringprojekt. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts vid byggföretaget NCC i Luleå.

Denna uppsats är en fallstudie av ett EU-projekt. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara projektets faser och vad som fordrades för att projektet skulle bli framgångsrikt. Clean Urban Transport Europé-projektet (CUTE) var ett utvecklingsprojekt inom EU som drevs i nio städer, Stockholm var en utav dessa. Projektet gick ut på att testköra vätgasbussar med bränsleceller. Undersökningen avgränsades till delprojektet i Stockholm som av aktörerna ansetts som ett framgångsrikt projekt.

För att öka vår kunskap kring kritiska framgångsfaktorer vid genomförande av projekt, har vi identifierat vad vi tror är generella framgångsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrån den befintliga projektteorin, undersöka utförda projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av projektgruppen är den idag mest förbättrings bara fallgropen för att genomföra projekt inom LFV Data, även om förankring av mål och vision för projekt också är av stor vikt. Bemanning av projektgruppen är den främsta generella framgångsfaktorn och vår idé är att kartlägga vilka kompetens områden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. Polärdiagram kan vara till hjälp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av projekt är det som blir fel, även om projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, håller tidplanen, och når de ekonomiska målen, dvs gör allt som de ska.

Denna magisteruppsats handlar om lärande och hur det påverkar individer, projekt och organisationer. EU: s nya satsning på 450 millioner euro, för 2005, visar att fenomenet lärande är ett, i allra högsta grad, aktuellt ämne. Det förs en diskussion om varför lärandet finns och på vilket sätt det inverkar på projektprocessen. Det redogörs även för olika sätt att se på projekt och hur det står gentemot process samt hur stress, tid, kostnad och lärandet står i perspektiv till detta. I undersökningen förs även en diskussion om, på vilket sätt informationsteknologiska projektverktyg kan stödja lärandet..

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett växande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lärande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, där arbetet sker i tidsgränsade projekt mot uppställda mål. Traditionellt sätt har projekt betraktats som engångsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lärande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lärande mellan projekt som en möjlighet och även som en förutsättning för att verksamheten ska överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Denna rapport avser att behandla ekonomistyrning explicit i långa projekt och lyfta ut och granska de problem som kan uppkomma. Vi har valt att avgränsa undersökningen till långa projekt då dessa inte med automatik fungerar i verksamhetens normala budgeterings och bokslutsprocess. Vi undersöker om det finns specifika problem med att projektets löptid sträcker sig över flera år och över årsbokslut. Vi har valt att genomföra undersökningen genom en fallstudie där vi har valt ut ett företag som arbetar med väldigt långa projekt. Vi tittar på hur budgetering och uppföljning fungerar och vilka problem som kan uppstå.

Interna privata nätverk har länge använts av företag för att främja kommunikation och informationsspridning genom lokala accesspunkter till intranätet. Då teknologiutvecklingen fortsätter mot en högre grad av mobilitet genom inte bara WiFi, utan även 3G och 4G, har behovet av att utvärdera extern tillgång till företagets intranät blivit allt större. För att uppskatta värdet av extern tillgång av intranät via mobila enheter är det av intresse att identifiera de förutsättningar som skapar ett lyckat mobilt intranät. Det är även viktigt att identifiera potentiella möjligheter till optimering av företagsprocesser som mobil tillgång till intranät kan skapa inom organisationer. Mobil tillgång till kritisk data, dokument eller verktyg kan hjälpa anställda ute på fält.

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande projekt och projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella projektteorierna räcker till som verktyg för att en projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt projekt. Eller är det måhända så att man som projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet.