Syftet med min undersökning var att kartlÀgga hur lÀrare tÀnker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet nÀr det gÀller elevers lust att lÀra sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lÀrare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lÀra och hur dessa lÀrare ser pÄ att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle fÄ. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lÀrare i grundskolans tidigare Är. Svaren frÄn intervjuer analyserades med tillgÀnglig forskning i Àmnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestÄ av varierande undervisningsformer för att pÄ bÀsta sÀtt vÀcka lust att lÀra hos eleverna. LÀrarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna fÄr kunskap om att det finns olika sÀtt att lÀra pÄ. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att varierande undervisningsformer bör innehÄlla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lÀra. Resultatet visar Àven att eleverna inte Àr delaktiga i planeringen av undervisningen, nÄgot som av lÀrarna förklaras med att eleverna Àr för unga för ansvaret det följer och att eleverna Ànnu inte har kÀnnedom om olika sÀtt att lÀra ut.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lÀrare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lÀrarens egen instÀllning pÄverkar eleverna, samt hur lÀrare uppfattar att lÀrare kan undervisa för att frÀmja elevers lust och motivation till matematikÀmnet. Denna studie utgÄr frÄn forskningsmetoden fenomenografi som gÄr ut pÄ att finna olika uppfattningar hos ett fenomen.Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lÀrande för eleverna och att eleverna fÄr konkreta mÄl att arbeta mot. LÀrarna i studien Àr alla överens om att den instÀllning lÀraren har till matematikÀmnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig pÄ eleverna och menar att det Àr viktigt att lÀraren gÄr in med attityden att matematik Àr roligt och viktigt.De slutsatser som kan dras av detta resultat Àr att det Àr viktigt att lÀraren kontinuerligt granskar sin egen syn pÄ Àmnet och att lÀraren individanpassar undervisningen sÄ att alla elever fÄr möjlighet att kÀnna lust och motivation för matematiken..

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..

I den hÀr uppsatsen behandlas flexibelt lÀrande som studieform. Flexibelt lÀrande Àr en vÀxande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populÀr. Regeringen satsar miljonbelopp pÄ att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslÄngt lÀrande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lÀrande Àr ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lÀrande gÄr att individualisera.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talsprÄk. BegrÀnsningar i den talsprÄkiga kommunikationen kvarstÄr Àven med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckensprÄk. Delaktighet i det sociala samspelet Àr betydande för vÄrt vÀlbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av delaktighet i en bostadsanpassningsprocess. Sju kvinnor med varierande funktionshinder som beviljats och tagit del av bostadsanpassning av kök intervjuades. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ huvudkategorier: ?Betydelsen av inflytande i processen? och ?Betydelsen av att fÄ vara en del i processen? med underkategorierna Trygghet och tillit, TillÄtas vara delaktig i den första huvudkategorin och PÄverkan och valmöjligheter, SjÀlvbestÀmmande och initiativtagande i den andra. Dessa kategorier beskriver nÀr och hur kvinnorna upplevt delaktighet genom bostadsanpassningsprocessen.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-Äringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar deras lust och motivation till skriftsprÄket. Med fokus pÄ frÄgestÀllningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftsprÄket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftsprÄket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftsprÄket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data Àr kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen pÄ tre skolor i bÄde förskoleklass och i Är 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid anvÀndning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror pÄ att undervisningen i matematik oftast Àr lÀromedelsstyrd utan variation i arbetssÀtt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för Àmnet matematik. Undersökning gjordes i tvÄ olika klasser i LuleÄ kommun och i Kalix kommun, Är fem ?sex och Är fyra.

Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever och deras bildlÀrare idag uppfattar bildÀmnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv pÄ lÀrande och Peter GÀrdenfors forskning om lust som motivation Àr denna studies teoretiska utgÄngspunkter. Den empiriska studien har pÄgÄtt under fyra veckor pÄ ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkÀter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och tvÄ lÀrare. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att kÀnna lust att lÀra. Att mÀta lust Àr inte sÄ lÀtt men i rapporten Lusten att lÀra stÄr det att engagemang, aktivt deltagande i lÀrandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lÀra. Variationsteorins grundfrÄga som min studie grundar sig pÄ Àr - pÄ vilka sÀtt kan just det hÀr erfaras? Det Àr variationen som Àr det vÀsentliga i kunskapsprocessen. LÀraren kan skapa förutsÀttningar för lÀrande vilket Àr mitt mÄl. Jag gör detta för att fÄ en insikt och kanske bidra till ökad förstÄelse och kunskap om hur man pÄ ett bra sÀtt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lÀrande..

I vÄr strÀvan att bli bra lÀrare, försöker vi finna lÀrandesituationer som gynnar lÀrandet pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka utröna begreppet lust att lÀra och hur lÀrare tolkar och försöker omsÀtta detta i sin verksamhet. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningen Vad innebÀr begreppet lust att lÀra och hur omsÀtts det i praktiken? ? lÀrares syn pÄ lust att lÀra. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lÀra som ett strÀvansmÄl i undervisningen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att frÀmja egenvÄrden för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt anvÀndes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbildning frÀmjar patienternas egenvÄrd pÄ ett positivt sÀtt eftersom patienterna fÄr möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer Àr strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvÄrden, diabetes outpatient intensive management programme, dÀr Àven telefonundervisning anvÀnds.