Syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra vilka uppfattningar lÀrare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt Àmne och att lustfyllda situationer pÄverkar elevers inlÀrning och utveckling positivt. FrÄgestÀllningarna i detta examensarbete syftar dÀrför till att synliggöra lÀrares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara pÄ dessa frÄgor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lÀrare och fem elever pÄ skolor i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar pÄ lÀrares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lÀttare att lÀra sig.

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelÀrare vÀljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelÀrare vÀljer den undervisningsform som de gör. Vi tar Àven upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebÀr. Den empiriska delen bestÄr av intervjuer med lÀrare som undervisar i sprÄk. LÀrarna har olika lÄng yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Med mitt examensarbete vill jag förklara vad FMT-metoden Àr. Jag berÀttar kort musikterapins historia och jag ger ocksÄ en förklaring pÄ metoden. Förklarar kort Rett syndrom och autism. Jag beskriver vidare mitt praktikarbete dÀr jag valt att undersöka vad det Àr i metoden som gör att det kÀnns meningsfullt för adepten. Trots att jag inte kunnat se nÄgra större förÀndringar efter 15 gÄnger har adepterna ÀndÄ tyckt det varit roligt att komma till sessionerna.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Mycket litteratur pekar idag pĂ„ att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande Ă„lder. Den belyser Ă€ven vikten av att Ă€mnet skall innehĂ„lla lust och glĂ€dje. Matematik behöver inte vara trĂ„kigt. Ämnet Ă€r roligt sĂ„ lĂ€nge förstĂ„elsen finns hos eleverna. Med detta som utgĂ„ngspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förstĂ„else och lust för matematiken.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda pÄ mer om kreativitet och dess förutsÀttningar respektive hinder har jag studerat för Àmnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelÀrare i slöjd. Fokus i arbetet har lags pÄ olika undervisningsformer och hur dessa kan pÄverka elevernas förutsÀttningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder pÄ att eleverna ges bÀst förutsÀttningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer dÀr undervisningen sker utefter lÀrarstyrda riktlinjer men dÀr eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet..

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har vi sökt svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultatet visar att elevens intresse av Àmnena har stor betydelse. Dessutom pÄverkas elevens lust att lÀra av lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram mÄnga förslag pÄ hur vi som lÀrare kan göra för att fÄ vÄra framtida elever att kÀnna motivation och lust att lÀra. Förslagen som ges berör i första hand lÀraregenskaper, undervisningssÀtt och lektionsupplÀgg. Dessutom visar bÄde intervjuerna och litteraturstudien att humor och glÀdje Àr nÄgot som skapar lust i skolan.

Syftet med denna studie Àr att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utstÀllningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head frÄn 2006 och Nationalmuseums Lust & Last frÄn 2011. UtstÀllningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utstÀllningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa tvÄ utstÀllningar som exempel..

Det Àr vanligt förekommande att elever pÄstÄr att det Àr trÄkigt att gÄ i skolan. Utan lust och vilja att lÀra fÄr lÀraren en stor utmaning i att lyckas fÄ eleverna att tillÀgna sig kunskaper pÄ ett varaktigt sÀtt. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur man som lÀrare kan pÄverka elevernas motivation till att lÀra samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till.Med hjÀlp av fyra lÀrarintervjuer och Ätta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i Ärskurs fem, sÄ har vi fÄtt en bild av vad motivation och lust att lÀra innebÀr, hur man som lÀrare kan arbeta för att stimulera elevernas lust att lÀra samt vad motivationsbrist kan leda till.SÄvÀl intervjuade lÀrare som elever menar att omgivningen pÄverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet Àr tilltalande sÄ brister det i lusten att lÀra. .

Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur olika typer av undervisningsformer pÄverkar begreppsförstÄelsen och inlÀrningen. HÀr jÀmförs datorsimuleringar med demonstrationer.Studien genomfördes pÄ tvÄ grupper i Fysik A i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet, NV-programmet. Innan studien pÄbörjades hade eleverna haft kontakt med det fysikaliska begreppet rörelse endast pÄ högstadiet. Det vill sÀga, det som undersöktes var första kontakten pÄ gymnasienivÄ. Samma diagnos anvÀndes före och efter studien.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel pÄ utomhuspedagogik, och dÀrmed syftar undersökningen ocksÄ till att ta reda pÄ om elevernas Äsikter om utomhuspedagogik speglar deras Äsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen Àr av bÄde kvantitativ och kvalitativ art, dÀr elever i Ärskurs nio har fÄtt fylla i enkÀter med ett flertal pÄstÄenden och nÄgra öppna frÄgor om Àmnet. EnkÀtresultatet visar att flertalet elever stÀller sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder dÄ de framförallt upplever att det Àr roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omvÀxlingens skull.

Vi har undersökt hur gymnasieelever ser pÄ fysikÀmnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkÀter dÀr respondenterna var andra- och tredjeÄrs gymnasieelever pÄ ett NV-program. Eftersom motivation Àr ett mÄngtydigt begrepp, har vi utformat enkÀtfrÄgorna sÄ att dessa anknyter till begreppet motivation utifrÄn den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett Àmne pÄ gymnasiet, och utifrÄn vÄrt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjÀlp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..