This study investigates how social interaction affects newly arrived pupils? views on their study situation in the Swedish educational system. The aim is to give a contribution to the discussion on the notion of including ?the Other? in educational practice in multicultural schools. Semi-structured group interviews were conducted to explore how the intercultural perspective and the theory of inclusion can be used to explain the dynamics of social interaction.

Genom att peka pÄ de svÄrigheter som eleverna möter nÀr de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktÀr vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmÄga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna stÀller till problem av olika slag bÄde för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstÄr ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjÀlp med att komma över. Uteblir hjÀlpen hindras eleven/eleverna frÄn att nÄ en korrekt lösning. NÀr gruppen kommunicerar uppstÄr ett unikt vÀxelspel som styr och pÄverkar gruppmedlemmarna.

Detta examensarbete Àr ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebÀr att jagfilmar en lÀrares interaktion med sina elever och dÀrefter i ett videoverk, med hjÀlp av en skÄdespelarerekonstruerar lÀrarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebÀr stÀllt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lÀrare som Àr upprymd av kÀnslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns dÀr).UtifrÄn ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jÀmföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvÀrldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlÀrarens lektionsarbete tar bort en förutsÀttning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har dÀrför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrÄn ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektivpÄ klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lÀrarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lÀrarens rörelsemönster, blickar ellerförhÄllningssÀtt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.

More Than Melody (M.T.M.) Àr ett lÄtskrivningsprojekt med intentionen att integrera musik- och svenskaÀmnet i ett skapandesammanhang. Elevernas uppgift i projektet Àr att tillsammans skriva lÄtar genom att skapa text och musik samt utifrÄn egna förutsÀttningar utveckla egna lösningar genom att prova, utforska och praktiskt tillÀmpa sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien Àr att undersöka hur ett lÄtskrivningsprojekt som M.T.M. kan inverka pÄ elevers lÀrande samt hur de deltagande lÀrarna i projektet förhÄller sig till och pÄverkas av detta lÀrandeperspektiv. Projektet har under de tre Är som studien strÀcker sig över (2005/2006, 2006/2007, 2007/2008) involverat elever i Ärskurs fem samt klass- och musiklÀrare frÄn grundskolor i UmeÄ kommun med omnejd.

Personer med afasi fÄr sin sprÄkförmÄga nedsatt pÄ flera olika sÀtt vilket kan försvÄra för dem att delta i samtal. De kan dÄ anvÀnda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sÄdan strategi Àr skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi anvÀnder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgÄtt frÄn videofilmer dÀr en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien Àr att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mÀts med GSE, i översÀttning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mÀts med egenkonstruerade frÄgor i samma enkÀt i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnÀrvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare bestÄr av 58 medarbetare frÄn samma organisation varav 83 % Àr kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende nÀrvaro, nöjdhet samt hur medarbetare sjÀlva agerar vid problem pÄ arbetet.

Eventföretagen har en positiv instÀllning till relationsmarknadsföring och tycker att de anvÀnder sig av den. De marknadsför sig pÄ ett ungefÀr likadant sÀtt genom de kanaler som Àr skilda frÄn kanaler som anvÀnds vid transaktionsmarknadsföring. Det som kÀnnetecknar implementeringen av relationsmarknadsföring Àr företagets attityd till relationer med sina kunder och samarbetspartners samt förstÄelsen av vilken roll kommunikation och interaktion spelar i deras arbete..

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Syftet med studien har varit att se hur smĂ„ barn samspelar dĂ„ de saknar ett verbalt sprĂ„k. Undersökningen gick ut pĂ„ att studera barns samspel samt att hitta faktorer som pĂ„verkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och hĂ€ndelser. Detta för att sedan kunna hitta sĂ€tt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lĂ€gger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsĂ€ttning för social utveckling. Även förskolans lĂ€roplan trycker pĂ„ vikten av att barn fĂ„r samspela och utvecklas socialt.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför personalen pÄ en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrÄn kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare sÄ ville jag Àven fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan anvÀndas till ett ökat lÀrande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta anstÀllda har genomförts samt ett observationstillfÀlle pÄ vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Resultatet visar pÄ att personalen bemöter ungdomarna olika beroende pÄ kön och vilken avdelning personalen arbetar pÄ.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjÀlp av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt söka en förstÄelse av lÀrares syn pÄ interaktionen elev- lÀrare. Fokus har vilat pÄ attitydförÀndringar hos eleverna, under en 40 Ärs period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, dÀr fem lÀrare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lÀrare. Det ges Àven en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till pÄverkansfaktorer i vÄr omgivning. Bakgrunden behandlar likasÄ de större samhÀllsförÀndringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan pÄ 1980-talet.

I mÄnga utvecklingslÀnder finns en begrÀnsad tillgÄng pÄ utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta Àven en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för tvÄ deltagare med cerebral pares pÄ ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie Àr att genom intervention studera och utveckla de i mÀtsituationerna responsiva talakterna att pÄkalla uppmÀrksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfÀrda samt upprÀtthÄlla och avsluta interaktion. Detta sker med hjÀlp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfÀrda, liksom mer och mindre för att upprÀtthÄlla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av tvÄ interventionsperioder, bestÄende av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.