Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden.Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD).

Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö.

Hållbara avelsprogram för småbönder med getter och får i Afrika är ett viktigt verktyg för att öka människors välfärd på kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hänsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. Därför har det på flera håll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhållanden och engagerar de småskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgångsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver två NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgångsrika.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Under de senaste årtiondena har det pågått en förtätning och en alltmer ökad utbyggnad av världens städer. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och värmebalans rubbats. På bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar värme från solens strålar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder även snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader på 12oC jämfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmätas i stora amerikanska städer. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens Värmeö eller Urban Heat Island som är den engelska termen. I Sverige förväntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste­ män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och okomplicerat.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Sammanfattning Kyrkogårdsförvaltningar arbetar, på grund av syftet med kyrkogårdar, till stor del i en något konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna måste följa med i samhällets utveckling och agera efter brukarnas förändrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och därmed även en förändring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogårdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns är syftet med arbetet. Denna studie behandlar därför följande frågeställningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare har kyrkogårdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogårdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Det enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

I rapporten "Marknadsläget på Gotland för biobränsle från skogsråvara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för lantbrukare på Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling på Gotland. Ökad användning av biobränsle förbättrar miljön och ger fler jobb och stärkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag på bränslemarknaden. Genom att integrera framåt i bränslekedjan till lantbrukarägda värmeanläggningar får lantbruket större del av produktionskedjans förädlingsvärde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgår till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. Övervägande delen av skogen är privatägd (85 %), näst största ägarkategorin är Visby Stift med drygt 5 %.