Algtillväxten i öppna dagvattensystem
AlgtillväxtenVästra hamnenAugustenborgToftanäsBäckaslövÖpnna dagvattensystemKonstgjorda vattendragNaturliga vattendragAlgblomningSötvattendragAlger
Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var
infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de
viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man
försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av
de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på
möjligheten att hantera dagvatten lokalt.
Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda
öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska
översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet. Dålig skötsel av ett
vattendrag kan leda till olika problem såsom syrefattigt vatten, övergödning, igensatta bottnar vilket
tillåter alger växa i vattendraget. Tyngdpunkten i vårt arbete ligger på algtillväxt/algblomning i öppna
dagvattenanläggningar, vilka är de vanligaste orsakerna till förekomst av alger i öppna
dagvattenanläggningar, samt vilka åtgärder och lösningar man kan använda sig av för att förebygga
eller lösa detta problem.
Tanken med detta arbete är att analysera algtillväxtproblem i två olika ekologiska dagvattensystem i
två olika områden i Malmö kommun. Det första är ett konstgjort vattendrag och det andra är naturligt
vattendrag för att påvisa om det förekommer alger i de två systemen. Samt att analysera behovet av en
skötselplan för dagvattenhantering och vilka åtgärder man ska vidta för att reducera algtillväxten i
dessa två olika vattendrag. Det första är Västra hamnens öppna dagvattensystem som är ett helt
konstgjort dagvattensystem. Det andra är Toftanäs öppna dagvattensystem, som är ett av de mest kända
dagvattensystemen i Sverige som efterliknar naturliga ekosystem. Arbetet visar historiken kring hur de
både systemen uppkom fram till hur de ser ut och fungerar idag. Med hjälp av litteraturstudier kunde
det beskrivas olika viktiga begrepp som brukar samlas under huvudbegrppet öppna dagvattensystem.
Vidare har det analyserats vattenkretslopp i naturen, och hur det samspelar med vegetationen för att
utjämna nederbörden eller dagvatten i tätorter.
Djupintervjuer med olika experter vad gäller de ritningar och handlingar som beskriver de båda
systemen, i kombination med litteraturstudier, hjälpte oss att komma fram till följande resultat
De vanligaste orsakerna till algtillväxt i öppna dagvattenanläggningar är värme och solljus, lugnt
vatten, näringsrikt vatten och olämpligt vattendjup i dammarna.
För att få en optimal rensningseffekt i öppna dagvattenanläggningar, samt att öka det estetiska värdet i
dammarna, bör det finnas en färdig skötselplan redan innan byggnationen påbörjas. Det är viktigt att
anlita entreprenörer eller personer med goda kunskaper och med erfarenhet som vet exakt hur en
skötselplan ska hanteras och justeras, efter områdets och dammarnas behov. Skötselplanen förklarar
hur och när man ska utföra skötselåtgärder.
Algtillväxt eller algblomning i öppna dagvattenanläggningar kan både förebyggas och reduceras,
genom att utföra olika åtgärder liksom bland annat:5
Dammarnas vattendjup ska vara tillräckligt stort, dammarnas längd ska vara dubbelt så lång som
bredden (längd-bredd förhållanden 2:1), dammarna ska ansluta till en våtmark för att minska närsalter i
vattnet innan det når dammarna, förstärkning av närvaron av naturligt vatten i dammarna, öka
uppehållstiden i dammarna (hög vattenbelastning), dammarnas botten ska vara riklig med varierade
växter, samt öka det biologiska ekosystemet i dammarna.