Sökresultat:
580 Uppsatser om Lokalt skogsbränsle - Sida 38 av 39
Avfallsminimering i Sverige
Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.
SpÄrbilen kommer till stan - Om utformning och placering av ett nytt element i staden
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina
granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag
etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya
transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda
spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett
lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit
att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen
pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader.
Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp
en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr
intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det,
framförallt ur en regional synpunkt.
Vad styr valet av revisionsbyrÄ?
Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.
Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv
Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.
Human Resource Management : En studie av svenska dotterbolags lokala anpassning i Ăstasien
Bakgrund och problemDet finns tvÄ drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena Àr det tryck som finns att upprÀtthÄlla en intern konsistens och det andra Àr en yttre pÄverkan frÄn den lokala miljön dÀr företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla pÄ alla nivÄer. Om vi ser till företagens humankapital sÄ finns ett ökat behov inom omrÄdet att sprida den kunskap som finns till alla nivÄer och vidare till de dotterbolag som agerar pÄ den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och Àven till de dotterbolag som verkar pÄ denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga hos den enskilda anstÀllde.
Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen ur ett kommunalt perspektiv
Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid
vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor
samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna.
Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i
Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla
lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra
lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler.
Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet
utmed vattnet i större utstrÀckning.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana
miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana
samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator
hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ
kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar
allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov
till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av
vattendrag, försurning m.m.
En institutionell analys av den befintliga offentliga förvaltningen av LuleÄ Àlvs dagvatten
Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.
Fritid i fritidshem. En etnografisk studie kring beskrivningar av meningsfull fritid, fritidshemmets innehÄll och meningserbjudande
Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.
Snake Grid och andra objektanpassade projektioner för svensk infrastruktur
I detta examensarbete undersöks tillÀmpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhÄll av lÄngstrÀcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse Àgnas Ät Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhÄller det brittiska jÀrnvÀgsnÀtet.I samband med att man i Sverige satsar pÄ utbyggnad och uppgradering av jÀrnvÀgsnÀtet med höghastighetsspÄr, uppstÄr Àven ny mÀtningstekniska utmaningar dÄ anlÀggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snÀvare. Projekteringen av anlÀggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rÀtvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrÀtt mot detta plan. Problem uppstÄr nÀr detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terrÀng.Den klassiska lösningen pÄ problemet Àr att arbeta med kartprojektioner, för att pÄ sÄ sÀtt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken pÄ det omrÄde som kartprojektionen Àr giltig för och lokala höjdförhÄllanden bestÀmmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.
Plats för en kvinna : frisinnade folkpartistiska kvinnors partipolitiska organisering och arbete i GÀvle 1930 till 1946
I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i GĂ€vle mellan 1930-1946. Delsyften Ă€r att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgĂ„ngspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som nĂ„got socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poĂ€ngterar att det finns ett isĂ€rhĂ„llande mellan manligt och kvinnligt dĂ€r det manliga Ă€r norm. SĂ„vĂ€l sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, dĂ€r de kvinnliga har lĂ€gre status. Ăverenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhĂ€llen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan mĂ€n och kvinnor om genuskontraktets innehĂ„ll, vilka omrĂ„den respektive kön skall ha som sina och hur lĂ„ngt man kan strĂ€cka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid dĂ„ kvinnor i Sverige generellt hade svĂ„rt att göra sig hörda och fĂ„ inflytande i sina partiföreningar.
Medborgardeltagande frÄn retorik till handling : fallet Ekostaden Augustenborg
Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan bĂ„de förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hĂ„llbar stadsutveckling. MĂ„nga stĂ€der runt om i vĂ€rlden lĂ€gger stor vikt vid att stĂ€dernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hĂ„llbart. DĂ€rför Ă€r förstĂ„else för de existerade processerna avgörande nĂ€r man arbeta praktiskt med ett förĂ€ndringsarbete lokalt men Ă€ven nationellt och globalt. Ămnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i mĂ„nga fall pĂ„verka handlingarna utifrĂ„n deras syn och intresse.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.
Dagvattenhanteringsproblematik i södra Kurdistan : hur gör man i Sverige och internationellt
I
södra
Kurdistan
dÀr
exploatering,
utbyggnad
och
förtÀtning
av
nya
respektive
befintliga
bebyggelseomrÄden
sker
Ă€r
dagvattensituationen
mycket
allvarlig.
Arealerna
av
hÄrdgjorda
ytor
ökar
stadigt
med
exploateringen.
Infiltrationen
av
nederbörd
i
tillrinningsomrÄden
minskar
stÀndigt.
Stora
mÀngder
regn
avrinner
frÄn
ytor
som
en
gÄng
var
genomslÀppliga
till
lÄgt
belÀgna
och
kÀnsliga
omrÄden.
Flödestopparna
blir
stora
och
icke
reglerade
vid
sÄvÀl
extensiva
som
mÄttliga
regn.
DĂ„ligt
dimensionerade
och
utformade
dagvattensledningssystem
medför
snabba
belastningar
pÄ
ledningarna
sÄ
att
lÀckage
och
brÀddning
av
smutsvatten
i
bebyggelseomrÄden
blir
ett
faktum.
Bebyggelsen
vid
nÀrliggande
torra
vattendrag
riskerar
att
drabbas
av
stÀndiga
översvÀmningar.
I
omrÄden
dÀr
man
har
sprÀngt
berg
och
branta
slÀnter
för
att
anlÀgga
vÀgar
och
annan
infrastruktur
blir
marken
kÀnslig
för
erosion.
Instabil
och
dÄligt
utförd
schaktning
gör
att
mÄnga
byggnadsanlÀggningar
utsÀtts
för
skred
nÀr
marken
utsÀtts
för
lÄngvarigt
regn.
Nederbörd
i
stadsbebyggelsen
förknippas
alltid
i
folkets
minne
som
en
besvÀrlig
situation
med
bland
annat
spridning
av
föroreningar
och
dÄlig
Ă„tkomlighet
genom
stadens
olika
delar.
Dessa
problem
och
den
allvarliga
situationen
och
avsaknaden
av
ett
anpassat
och
fungerande
dagvattenledningssystem
i
södra
Kurdistan
(studieomrÄdet)
ledde
till
mitt
val
av
Ă€mne
för
detta
examensarbete.
Arbetet
Ă€r
uppbyggt
i
tvÄ
delar.
Den
första
delen
bestÄr
av
utförliga
observationer
i
studieomrÄdet.
Dagvattenhanteringsproblematiken
i
södra
Kurdistan
beskrivs
hÀr
bÄde
i
ord
och
bild.
HĂ€r
görs
ocksÄ
en
genomgÄng
av
ett
antal
problem,
bland
annat
av
urbanisering
samt
ökad
andel
hÄrdgjorda
ytor
och
vattenförbrukning.
Andra
delen
av
arbetet
bestÄr
av
en
litteraturstudie
dÀr
dagvattenhanteringsutveckling
i
Sverige
beskrivs
med
en
översiktlig
presentation
av
ett
antal
exempel
pÄ
dagvattenhantering
bÄde
i
Sverige
och
internationellt.
MĂ„let
Ă€r
att
konkretisera
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan
och
att
arbeta
pÄ
ett
underlag
som
skulle
kunna
fungera
som
arbetsmodell
för
vad
man
kan
göra
för
att
lösa
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan.
För
att
ta
fram
ett
sÄdant
underlag
visar
jag
vilka
byggstenar
som
ingÄr
i
dagvattenhanteringssystemen
och
dels
vilka
problem
dessa
Ă€r
anpassade
för.
I
en
tabell
redovisar
jag
ett
antal
exempel
pÄ
tÀnkbara
lösningar
utifrÄn
bÄde
svenskt
och
internationellt
dagvattenhanteringsperspektiv.
Min
metod
har
varit
att
göra
besök
pÄ
det
valda
studieomrÄdet
(södra
Kurdistan)
för
att
tydligt
kunna
redogöra
för
vilka
dagvattenproblem
som
finns
dÀr.
Jag
kommer
att
utföra
ett
antal
observationer
pÄ
omrÄdets
dagvattenanlÀggningar
för
att
se
hur
de
Ă€r
konstruerade
och
utformade,
samt
hur
dagvattnet
hanteras
allmÀnt
i
södra
Kurdistan.
MĂ„let
Ă€r
att
arbeta
fram
ett
dokument
i
ord
och
bild
om
dagvattenproblematiken.
I
min
studie
ingick
dÀrför
tvÄ
genomförda
besök
i
studieomrÄdet
ett
i
januari
och
ett
i
september
2011.
Resultatet
av
dessa
besök
sammanstÀllde
jag
sedan
i
detta
examensarbete.
Till
min
litteraturstudie
har
jag
utgÄtt
ifrÄn
böcker
och
tidskrifter
i
Ă€mnet
dagvattenhantering.
Jag
har
Ă€ven
lÀst
tidigare
publicerade
examensarbeten
om
4
dagvattenhantering
för
att
fÄ
bredare
kunskaper
i
Ă€mnet.
För
kompletterande
bildmaterial
har
jag
i
första
hand
anvÀnt
mig
av
digitala
kÀllor.
En
avgrÀnsning
Ă€r
gjord
i
och
med
att
jag
i
mitt
arbete
beskriver
dagvatten-Â?
hanteringsproblematiken
i
allmÀnhet
med
inriktning
pÄ
urbana
miljöer
utan
att
begrÀnsa
mig
till
nÄgon
specifik
stad.
Jag
har
fokuserat
pÄ
ett
problem
i
taget,
och
med
egna
kommenterar
och
med
hjÀlp
av
kompletterade
bilder
försöker
jag
tydliggöra
dessa.
Ett
av
de
grundlÀggande
problemen
med
dagvattenhantering
i
södra
Kurdistan
Ă€r
att
man
avleder
allt
dag
-Â?
och
DBT
(dusch,
bad
och
tvÀtt)-�
vatten
frÄn
bostadsomrÄden,
industriverksamheter
och
trafikytor
i
gemensamma
ledningar.
Det
innebÀr
att
kemikalier
och
skadliga
Ă€mnen
frÄn
de
olika
verksamheterna
kommer
in
i
dagvattenledningarna
utan
att
nÄgon
ÄtgÀrd
görs
för
att
hindra
dessa
skadliga
Ă€mnen
att
komma
ut
i
naturen.
Eftersom
det
inte
finns
nÄgon
form
av
system
eller
reningsverk
för
rening
av
dag-Â?och
avloppsvatten
innan
och
efter
avledningen
innebÀr
det
att
det
förorenade
vattnet
dÀrför
blir
svÄrt
att
ÄteranvÀnda
och
dra
nytta
av.
Ett
annat
problem
Ă€r
att
avledningsnÀtet
pÄ
grund
av
Ă„lder
och
dÄlig
dimensionering
lÀcker
ut
till
markytan
och
vidare
ut
i
marken,
vilket
kan
innebÀra
stora
miljöproblem
i
framtiden.
Kunskap
och
vikten
av
lokal
dagvattenhantering
kan
dÀrför
vara
viktig
att
pÄpeka
och
förmedla
till
berörda
myndigheter
i
södra
Kurdistan,
bland
annat
Ă€r
det
viktigt
att
hÀnsyn
tas
till
de
lokala
förutsÀttningarna
vid
planering
och
projektering
av
nya
exploateringsomrÄden.
Nya
lösningar
ska
prioriteras
före
de
traditionella
dagvattenlösningarna.
Dessutom
bör
miljöplaner
och
miljökrav
pÄ
sikt
faststÀllas
och
tillÀmpas
i
kommunernas
stadgar
och
översiktliga
planer.
MĂ„let
Ă€r
att
i
framtiden
ska
exploatering,
planering
och
utbyggnad
av
nya
bostads-Â?
och
industriomrÄden
ocksÄ
utgÄ
frÄn
dessa
planer
och
krav.
Myndigheternas
strÀvan
ska
Ă€ven
vara
att
arbeta
för
en
god
och
hÄllbar
mark
och
vattenförvaltning
i
landet.
Genom
att
dra
nytta
av
Sveriges
och
andra
EU-�lÀnders
varierade
erfarenheter
vad
gÀller
lokal
dagvattenhantering
kan
dessa
möjligtvis
ocksÄ
tillÀmpas
(mer
eller
mindre)
i
södra
Kurdistan
med
utgÄngspunkt
i
de
lokala
förutsÀttningarna.
Tanken
med
detta
arbete
om
dagvattenhantering
i
Sverige
och
internationellt
Ă€r
att
det
ska
kunna
bli
en
inspirationskÀlla
för
myndigheterna
i
södra
Kurdistan.
Att
det
i
framtiden
ska
leda
till
bÀttre
dagvattenhanteringsarbete
med
miljökvalitet
som
utgÄngspunkt..
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING
Rosenholm ?i stadens utkant
Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och
stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum.
Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm
lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades
stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet.
Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som
Karlskronas vÀstra entré.