Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

Titel: Lever varumärket hos anställda? ? En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQFörfattare: Carlsson, Sofia och Nilsson, SannaHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan HalmstadSektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpSpråk: SvenskaÅr: 2010Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kundenTeori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemangMetod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisationResultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning: Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ?- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?-  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera? Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna.

För att minska dagens klimatpåverkan krävs fullgoda energialternativ till de fossila bränslena. Utsläpp från fossila bränslen är idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförändringar som sker på jorden. Genom en ökad användning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutsläpp till atmosfären ske. Biogas är ett sådant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framställs från olika typer av restprodukter från samhället.

Detta examensarbete undersöker hur materiella och immateriella ledtrådar används vid förmedling av ett tjänstevarumärke i en internationell franchisekontext. Begreppet experience room (Edvardsson, Enquist och Johnston, 2005) tillämpas för att undersöka konceptet ICEBAR BY ICEHOTEL i egenskap av testkörning (prepurchase service experience) av ICEHOTELs erbjudande, samt hur franchisegivaren hanterar de särskilda förhållanden som uppstår vid förmedling av tjänster via franchisetagare i egenskap av varumärkesambassadörer. Hur går det till när en upplevelse, lika flyktig och förgänglig som isen på Torne älv, görs materiell och flyttbar i form av ett franchisekoncept? Och vad händer med ett tjänstevarumärke när det förmedlas av en franchisetagare på andra sidan jordklotet?Studien konstaterar att franchisekonceptet ICEBAR BY ICEHOTEL uppfyller designdimensionerna för ett experience room; fysiska och immateriella artefakter, teknologi, kundplacering, kunddeltagande och interaktion med de anställda förekommer alla i någon utsträckning. Dock är den otydliga kopplingen till ICEHOTEL ? en konsekvens av det tidigare namnet Absolut Icebar ? avgörande för att konceptet inte kan anses utgöra en PSE (prepurchase service experience).I det studerade fallet sammanfattas det interna varumärkesarbetet i fem kategorier; dokument, materiella ledtrådar, personer och aktiviteter med anknytning till ICEHOTEL samt storytelling vilken bidrar till att skapa mening och en personlig koppling till varumärket.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

Studien syftar till att kartlägga ledarnas påverkan på medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsställelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt påverkas av sina två huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsätts organisation-en för institutionell dualitet, vilken påverkar den lokala kontexten. Forskningsfrågan fokuserade på hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer påver-kar medarbetarnas motivation. Det vill säga: Hur kan de lokala ledarna påverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?Utifrån denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhällets globala förutsättningar.

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag på utformning och växtval till en skuggig innergård i Malmös äldsta stadsdel, Gamla väster. Där ligger bostadsrättsföreningen Västerut som tycker att deras gård behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemål om att gården ska vara barnvänlig och lättskött. För att kunna göra ett ståndortsanpassat växtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas när det gäller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka åtgärder man kan vidta för att avhjälpa dessa problem och förbättra villkoren för växterna. I ett extremt läge, när man vill framhäva en viss karaktär och det ska vara lättskött och hållbart samtidigt som det är frodigt grönskande krävs det att man är extra noggrann med växtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkätundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar på hur de vill att deras gård ska vara och hur de vill använda den.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Volvo Powertrain tillverkar motorer och drivlinor till AB Volvos samtliga dotterbolag förutom Volvo Aero. Vid anläggningen i Skövde tillverkas motorer och delar till motorer och växellådor och vid anläggningen finns alla tre nödvändiga produktionsområden; gjuteri, bearbetning och montering. När rådande lågkonjunktur slog till stod bearbetningen med väldigt höga lagernivåer vilka företaget snabbt tvingades sänka då det blev huvudfokus från koncernledningen att minska det bundna kapitalet. Utan egentlig analys sattes nya gränsnivåer för lagren inom samtliga avdelningar på bearbetning och målet med examensarbetet har varit att ta fram en metod för att dimensionera säkerhetslagret på optimal nivå med bibehållen hög leveranssäkerhet. Därigenom skulle företagets lagernivåer kunna styrkas med hjälp av en teoretisk grund.Som utgångspunkt har en lagernivådimensionering med servicenivåkonceptet SERV2 och där alla artiklar tillåts ha differentierade servicenivåer använts.

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Idag sker det förtätningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hårdgjorda ytor inom dessa områden. Det är även ett växande fenomen inom villaområden att anlägga hårdgjorda ytor med ogenomsläppliga fogar på tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet från de hårdgjorda ytorna vägen och blir det några negativa följder av detta? Gräsarmering på villagator är ett kandidatarbete som är en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det är möjligt att anlägga gräsarmering inom ett villaområde med en begränsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom området av dagvattenhantering inom villaområden eller vägar med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i våra samhällen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gäller undersökningen av uppsatsens värdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnått en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

Vid sätthärdning är så kallade mjuka fläckar ett problem som förekommer vid många härdverkstäder. En vanligt förekommande artikel som sätthärdas är kugghjul och om en sådan artikel med mjuka fläckar monteras finns risken att den inte håller och den kan i värsta fall även förstöra andra komponenter och förorsaka stora kostnader. Mjuka fläckar är områden i ytskiktet där hårdheten är lokalt nedsatt och man har kunnat konstatera att de beror på att uppkolningen har försvårats i dessa områden. Tidigare studier har visat att om det bildas svårreducerade oxider på ytan så försvåras uppkolningen av artiklar under sätthärdningen och detta kan vara en orsak till dessa mjuka fläckar. En metod att förhindra uppkomsten av mjuka fläckar är att på ett kontrollerat sätt bilda en lättreducerad oxid (järnoxid) på ytan som senare kan upplösas under själva uppkolningsprocessen.