Vägtrafiken ger upphov till stor omgivningspåverkan, både för människor och omgivande miljö. Vägtrafiken ger påverkan både globalt i form av klimatpåverkan och lokalt/regionalt på grund av bland annat dess hälso- och miljöeffekter. Samhället har uppställt mål som skall reglera vägtrafikens skadliga omgivningspåverkan. För att uppnå målen måste åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder som syftar till att minska vägtrafikens omgivningspåverkan är att minska transportbehovet, att satsa på mer miljöanpassad teknik samt att välja transportsystem som är resurssnåla, energi- och utrymmeseffektiva, mer miljöanpassade samt trafiksäkra.

På senare år har en ökad förståelse för klimatförändringar och det industriella samhälletspåverkan på miljön lett till en ökad efterfrågan och behov av miljövänlig teknologi. Om detpostmoderna samhället skall kunna fortsätta utvecklas måste det anpassas efter naturensförutsättningar och aktivt motverka de utsläpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen påjorden.I svallvågorna från detta hot ser vi just nu en växande marknad för miljöteknik, både i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lång tradition av att utveckla hållbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hållbar energiproduktion eller minimera giftiga utsläpp från sopförbränningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag är små till medelstora (SME) med storpotential att bli växa och bli framgångsrika aktörer på den globala marknaden. För att nå denglobala marknaden finns ett antar hinder som måste övervinnas. Dessa hinder är oftakorelaterade med SME-företags begränsningar i kapital och resurser.

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa.

The transformation within the swedish infrastructure has been a slow process from thebeginning of time. For almost a decade, the traditional form of contracting regardingbuildings and foremost infrastructure has evolved contracting involving the owner to definethe outcome of the product, regardless involvement from the supposed contractor. As forthe swedish market, the traditional design-bid-build (DBB) have been the primary choice ofcontracting. Although changes have been made over time regarding contracting formswithin the road administration, the railway sector has not improved or justified changesregarding choice of contracting, they have conducted same contracting relationshipsbetween them and the contractor.This bachelor thesis, conducted at the Swedish railway administration with supervision ofprofessor Kristian Widén at Lunds University, explores the forces behind the new era ofcontracting within the railway administration. This bachelor thesis focuses mainly oncontracting regarding design-build-operate-main (DBOM), the new contracting formulabetween the owner and the contractor.

Denna rapport är framtagen i samarbete med Ålands Hästsportförening r.f. med medel från Europeiska Regionalfonden samt externa finansiärer. Rapporten är en bred kartläggning över hästnäringen på Åland. Dess syfte är att utgöra en grund för beslutsfattande i frågor rörande näringen samt fungera som förprojektering till en eventuell multihall vid den befintliga hästsportanläggningen i Norrböle. Arbetet är även ett examensarbete i agronomprogrammet för Landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala. Hästnäringen har en samhällsekonomisk betydelse för Åland och de kvalitativa värdena och ringeffekterna är många.

Göteborgs Posten har sitt säte i Göteborg och når cirka 630 000 läsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men främst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till Västsveriges största morgontidning. Hur värderar en sådan tidning det lokala jämfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme på tidningssidorna får respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jämföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten är. Vi valde att använda Dagens Nyheter som jämförelsetidning, då den är ungefär lika stor som Göteborgs Posten, också har en liberal hållning och har sitt säte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavärden från 1205 artiklar från tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jämföra siffrorna och utifrån det få fram förlitligstatistik.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats.Genom att analysera 7 texter från 1988?1994 och 7 texter från 2008?2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Med antibiotika menas antibakteriella substanser som utvinns ur levande organismer men även syntetiskt framställda läkemedel med antibakteriell effekt omfattas av begreppet. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Det finns i världen idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika.

På senare år har en ökad förståelse för klimatförändringar och det industriella samhälletspåverkan på miljön lett till en ökad efterfrågan och behov av miljövänlig teknologi. Om detpostmoderna samhället skall kunna fortsätta utvecklas måste det anpassas efter naturensförutsättningar och aktivt motverka de utsläpp som idag bidrar till att höja medeltemperaturen påjorden.I svallvågorna från detta hot ser vi just nu en växande marknad för miljöteknik, både i Sverigeoch utomlands. Sverige har en lång tradition av att utveckla hållbar teknik och effektivalösningar som gynnar miljön; oavsett om det rör sig om arbetsmiljön i en fabrik, luftkvalitetinomhus, hållbar energiproduktion eller minimera giftiga utsläpp från sopförbränningsstationer.En tydlig majoritet av Sverige miljöteknikföretag är små till medelstora (SME) med storpotential att bli växa och bli framgångsrika aktörer på den globala marknaden. För att nå denglobala marknaden finns ett antar hinder som måste övervinnas. Dessa hinder är oftakorelaterade med SME-företags begränsningar i kapital och resurser.

Nuförtiden är det stora flertalet försörjningskedjor internationella till sin karaktär och trenden går alltmer mot fokuserade fabriker. Det innebär att ett fåtal fabriker som var och en fokuserar på ett fåtal produkter tar hand om produktionen för hela världsmarknaden. Då tillverkningen sker på få utvalda platser och marknader världen över ska försörjas ifrån dessa krävs ett globalt distributionssystem som ska klara av att hantera den ökade konkurrensen, kundernas krav på kortare ledtider och den ökade differentieringen av produkter.Det finns olika strategier för att hantera ett globalt distributionssystem. Syftet med denna uppsats är att utreda om en transitlagerstrategi kan vara ett konkurrenskraftigt komplement eller alternativ till de mer vanligt förekommande distributionsstrategierna. Studien har gjorts genom att skapa ett teoretiskt ramverk vilket beskriver hur det globala distributionssysteme kan hanteras.

Enligt ett beslut från EU-kommissionen ska åtgärder genomföras för att energianvändningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefär 20 % av dagens energianvändning och ska uppnås till år 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som använder stora mängder energi är byggbranschen som står för nästan en tredjedel av energianvändningen i samhället (Brogren, 2012). Den största delen av energin används inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns därför stora besparingar att göra om energin som krävs för att upprätthålla ett tillfredsställande inomhusklimat minimeras.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare.