Titel: Lokal balans? En kvantitativ innehållsanalys av BT:s lokalsidor ochpersonliga intervjuer med lokalredaktörer på Borås Tidning.Författare: Therese Gustafson och Kristina KällströmKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera nyhetsvärderingsprocessen på små lokalredaktioner.Metod: Kvantitativ innehållsanalys med kod- och analysschema samt sex personliga intervjuer.Material: Artiklar på Borås Tidnings lokalsidor under perioden 4 april till 19 april 2007 samt intervjuer från fem reportrar på Borås Tidning.Huvudresultat: Vår innehållsanalys resulterade i 296 artiklar från Borås Tidnings lokalsidor som har kodats och analyserats. Resultatet av innehållsanalysen och de sex intervjuer vi gjort med lokalredaktörer på BT:s lokalredaktioner visar att samtliga lokalredaktioner använder sig av mediedramaturgi för att väcka lokalinvånarnas intresse och behålla deras uppmärksamhet. Det handlar om att erbjuda lokalinvånarna som bor i lokalsamhället en form av identifikation. Det de känner igen tar de följaktligen lättare till sig.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

På Plannja AB i Luleå tillverkas kompletta taklösningar i plåt för både byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker både direkt mot kundorder och mot lager för att möta den säsongsberoende efterfrågan, som har sin högsäsong under sommarhalvåret. Stora mängder kapital binds därför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrågan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlägga Plannja AB:s kärnverksamhet i Luleå för att skapa en klarare bild för företagets ledning.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Studien syftar till att kartlägga ledarnas påverkan på medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsställelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt påverkas av sina två huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsätts organisation-en för institutionell dualitet, vilken påverkar den lokala kontexten. Forskningsfrågan fokuserade på hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer påver-kar medarbetarnas motivation. Det vill säga: Hur kan de lokala ledarna påverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?Utifrån denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhällets globala förutsättningar.

Jag studerade förväntningarna på elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen är ett treårigt EU-projekt med representanter från sex svenska och sju danska kommuner vars syfte är att främja en hållbar utveckling i kommunerna med fokus på plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hållbar utveckling. Empiriskt material från undersökningsenheten har inhämtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkät.Syftet med uppsatsen är att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsättningar för att deltagarna aktivt använder kommunikationskanalen. Utifrån detta analyserar jag vilka förväntningar deltagare från undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgår jag ifrån undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnätverk samt intranät och börjar därför genomgången med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förväntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stämmer väl överens med vad tidigare studier har visat.

Uppsatsens syfte är att undersöka tänkbara orsaker till skillnader och likheter i svenska konsumentföretags val att anpassa och/eller standardisera sin marknadsföring till den amerikanska marknaden, samt därefter undersöka om dessa orsaker har ett samband med hur och om företagen väljer att använda sig av sitt svenska ursprung som marknadsföringsmedel..

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsättningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra längs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas på avdelningen.

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

En jämförande studie av glaspärlor från Uppåkra och Sorte Muld för att hitta regionala likheter eller skillnader. Studien visar en skandinavisk gemenskap, en möjlig lokal tillverkning och handel. Diskuterar fortsatt forskning kring datering av glaspärlor..

Johannitermunkarna i Eskilstunaklostret var kända för att utföra sjukvårdsgärningar och väl förtrogna med för tiden rådande medicinska kunskaper. Men pesten var något helt nytt för dem och var allomfattande under åren kring 1350-talet och slog hårt inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa.Med tanke på Rekarne­bygdens bördiga landskap som gynnade en stor lokal befolkning som bevisligen hade en stor kontaktyta utanför den egna bygden, så är möjligheterna stora att pesten nådde även Rekarnebygden..

In order to suggest improvements for the logistics of STARKA, we felt that we had to analyze all the activities which were related to STARKA's logistic processes. Our primary analysis consisted of a rough but comprehensive description of different functions in the company, and the relationship between them. This was performed by following a typical order through the company to see which functions were affected by the order.Since we needed a more thorough view of the company, we decided to analyze the different products STARKA currently has on the market, focusing on economic data such as turn-over, profit, profit margin, deficiency cost and cost of warehousing. We also analyzed the company's choice of manufacturing processes, organization, warehousing processes, strengths and weaknesses.These analyses gave us a clear understanding of the company and its processes. STARKA is a small, function oriented company with a wide range of products.

Tillväxtpolitik finns på nationell såväl som på regional och lokal nivå. Då den lokala nivån är närmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillväxten i regionen. Den nationella tillväxten är beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillväxtpolitik är av stor vikt.Regeringen har därför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland är det regionförbundet Östsam som i samarbete med länets övriga aktörer fått detta till uppgift. Därför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillväxten och utvecklingen.Den regionala planens målsättningar gällande näringsliv är enligt Länsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala näringslivsstrategier.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

SKF:s fabrikslogistikenhet upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. Det faktiska flödet är inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och små lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport är att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsättningar för ett bättre och mer kontinuerligt flöde. Även buffertarnas utformning är inte helt optimala, då det dagligen samlas ringar utanför på gården som inte kan köras in, eftersom det inte finns plats i den första bufferten.