Sök:

Sökresultat:

132 Uppsatser om Logiskt tänkande - Sida 3 av 9

Feedback för utveckling : En undersökning av feedbackprocessen pÄ konsultföretag

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Matematik i barns lek. Videoobservation av barns lek i förskolan

Abstract Engdahl, S & Pobiega, M (2008). Lekobservation för att upptÀcka matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur barns erfarenheter av matematik kan upptÀckas i deras lek genom videoobservation. VÄr undersökningsgrupp har bestÄtt av en förskoleavdelning med 22 barn och en av deras pedagoger. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur man kan upptÀcka matematiken i barns lek och vilken form av matematik det Àr samt hur pedagogens roll ser ut i relation till innehÄllet i barns lek. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt frÄn Àr: Ser vi och pedagogen matematik i leken? Vad Àr det för form av matematik vi och pedagogen hittar i barnens lek? De metoder vi anvÀnt oss av Àr videoobservation och kvalitativ intervju.

Att se mönster i prickar - en föga anvÀndbar förmÄga? : Intervju- och enkÀtstudier om logisk-analytisk sÀrbegÄvning i Sverige

Logiskt-analytiskt sÀrbegÄvade vuxna svenskar undersöktes genom tvÄ delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkÀt (n=302), med syfte att öka förstÄelsen kring hur denna grupp ser pÄ sin begÄvning, sina relationer och bemötandet frÄn omvÀrlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otÄlighet och ett ifrÄgasÀttande av regler och normer. Majoriteten kÀnner sig annorlunda, men för de flesta innebÀr detta inte nÄgot utanförskap som vuxen. NÀstan enhÀlligt pÄtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gÄtt genom skolan utan att vara lÀrande. FÄ reflekterar över sig sjÀlva i termer av begÄvning.

Marknadspsykologi : dess pÄverkan pÄ vÀrdering av aktier

Bakgrund: NÀr ingen kan förklara vad som hÀnder pÄ börsen har kÀnslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjÀlp av sÄ kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svÀngningar som sker pÄ börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om psykologiska faktorer pÄverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i sÄ fall huvudsakligen Àr. AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas pÄ en börs öppen för allmÀnheten.

Att lÀra sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Musikens inverkan pÄ demenssjuka : en litteraturstudie

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

"Ofta tÀnker man nog inte logiskt nÀr det intrÀffar en krissituation" : En studie om förskolors förberedelser inför en krissituation

Studiens syfte Àr att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner Àr utformade. Metoden vi anvÀnt oss av Àr dels intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det Àr inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa Àr helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer Àn andra.

Metadonbehandling, socialkategorisering och avvikelse - en diskursanalytisk studie av svensk dagspress

Diskursanalys hjÀlper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som sjÀlvklart och logiskt i den, mÀnniskor bÄde pÄverkar och pÄverkas av diskursen eftersom ingen helt kan stÀlla sig utanför den. Media Àr en av de instanser som pÄverkar mÀnniskors tankar och förestÀllningar om verkligheten i samhÀllet. Syftet med denna artikel Àr att utifrÄn ett diskursanalytiskt sÀtt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling frÀmst utgörs av en vetenskaplignivÄ dÀr behandlingen anses kunna rÀdda mÀnniskors liv och hjÀlpa dem till en tillvaro dÀr heroinanvÀndning inte ingÄr. Olika synsÀtt pÄverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utstrÀckning metadonbehandling skall fÄ förekomma.

L?rares befogenheter vid fysiska ingripanden: En r?ttsvetenskaplig studie av l?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever i grundskolan enligt 5 kap. 6 ? skollagen ur ett arbetsmilj?r?ttsligt perspektiv

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Musikens inverkan pÄ demenssjuka - en litteraturstudie

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Bland lÀrstilar och intelligenser

Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa lÀrarens arbete för att nÄ eleverna i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur kan lÀrare skapa lektioner som innefattar elevers lÀrandebehov? Hur kan lÀrare se elevers lÀrandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lÀrstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger SÀljös teorier om lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kÀrnan av uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav tvÄ Àr musiklektioner och tvÄ Àr matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer Àven samtal med de filmade lÀrarna dÀr deras syn pÄ dagens forskning inom lÀrande och didaktik diskuteras.

Barns tankar om skolan : En hermeneutiskt inspirerad intervjustudie med tio barn i en förskoleklass

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta Àr, att barns tankar Àr unika och det Àr av stor vikt att ta reda pÄ vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under mÄnga Är och att dÄ fÄ sÀtta ord pÄ sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgÄng. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvÀrld som denne kan bÀra med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.

Datortomografi av hjĂ€rtats kranskĂ€rl: ÅtgĂ€rder för en optimal undersökning avseende strĂ„ldos och bildkvalitet

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Tips frÄn coachen : En kvalitativ studie om arbetslösa personers syn pÄ hur företag kommunicerar via sin hemsida

Syfte Syftet med min studie Àr att undersöka arbetslösa personers syn pÄ hur företag inom jobbcoachningsbranschen kommunicerar via sin hemsida.Metod Kvalitativ metod i form av fokusgruppMaterial En fokusgrupp med sex respondenterSlutsatser Resultaten visar att en hemsida Àr viktig för respondenterna i ett första skede för att skapa förtroende samt för att ge besökarna en uppfattning om hur seriöst företaget verkar. MÄlgruppen vill kunna ta del av mÄnga olika tips om hur man söker jobb och vill gÀrna kunna se vilka erfarenheter coacherna som jobbar pÄ företaget har för att bÀttre kunna avgöra om att man Àr i goda hÀnder om eller inte. Det Àr viktigt för respondenterna att hemsidan Àr logiskt strukturerad och presenterad pÄ ett snyggt sÀtt layoutmÀssigt för att hÄlla intresset vid liv under besöket. De flesta av respondenterna menar att hemsidan Àr ett bra komplement till coachningen. Man vill ocksÄ gÀrna att innehÄllet ska vara uppdaterat.

AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->