Sök:

Sökresultat:

132 Uppsatser om Logiskt tänkande - Sida 2 av 9

Run (in the) forest, run!

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Effektivisering av lagringsstrukturer i RDB2

RDB2 är en relationsdatabashanterare som har utvecklats på Högskolan i Skövde för att användas i undervisningssyfte. Åtkomsten av data i den nuvarande versionen av RDB2, version 0.93, anses vara ineffektiv. Lagringsstrukturen är uppbyggd med hjälp av en lagringsteknik som kallas hashing. Hashingen påverkar hur datan lagras fysiskt. När hashing inte kan användas måste åtkomsten ske sekvensiellt vilket leder till att åtkomsttiden blir dålig.

Vad h?nde, herr B?rjesson? En mikrohistorisk studie av Benjamin Carolus B?rjessons anteckningar fr?n 1850-1875 och dess v?rde som historiskt k?llmaterial i en undervisningssituation idag

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Lärares erfarenheter av elever i matematiksvårigheter Teachers experience of students in mathematics difficulties

Jag har i min undersökning sökt ta reda på hur elever i skolår fem och sex och ett antal lärare ser på undervisningen i matematik. Hur kan matematiksvårigheter ta sig i uttryck och vad beror dessa på? Detta är två frågeställningar som är viktiga i min rapport. Genom att 54 elever fick besvara en enkät under lugna omständigheter i klassrummet där jag själv var närvarande och presenterade mitt arbete, tror jag mig ha fått tillförlitlig data från eleverna som en grund till denna studie. Därutöver fick åtta lärare besvara en enkät och några intervjufrågor att besvara utan att de sinsemellan utbytte åsikter om.

Läsförståelse i problemlösning : Analys av Gudrun Malmers ALP 2 och ALP3

Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg.

FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lärande innanför och utanför musikutbildningar

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Information som styrmedel : en studie på Nordea

Avsikten med denna uppsats är att ta reda på vilken information som används i ett företag. Frågan är om hur den informationen fungerar som hjälpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna på Nordeas lokala kontorsblock Säffle-Åmål intervjuades. Frågorna rörde deras tankar och åsikter angående informationen, som används i det aktuella företaget.Nordeas verksamhet är baserad på mycket siffror. Därför är det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna.

Är friidrotten en jämställd idrott? : Upplevelser av jämställdhet inom friidrott

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Svenska restaurangmenyer: En ja?mfo?rande studie av spra?kbruket

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

Målkortsanvändning vid medarbetarsamtal : i syfte att utvärdera xx-kommuns användning av målkortet sedan initieringen 2004

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Varför ett bevis för Gud?

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig.

Partnerkännedom, välmående och ideal i parrelationer : En studie baserad på personlighetsegenskaper

Påståendet om att ju längre ett förhållande fortgår, desto bättre lär individerna i relationen känna varandra, är ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper är mer önskvärda än andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende på om ett par känt varandra lång eller kort tid. En enkätstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta självbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att känna sin partner sämre i förhållanden som varat i fem till nio år i jämförelse med par som varit tillsammans kortare eller längre.

Arbetspsykologisk testning : Vad mäter ett situationsbaserat bedömningstest?

Tidigare forskning har varit oenig gällande vad ett SJT (situational judgment test) mäter. Studiens syfte är att undersöka vad SJT mäter genom att korrelera SJT-poängen med poängen på personlighets- respektive begåvningstest. Ytterligare en frågeställning är huruvida SJT skulle kunna vara ett användbart komplement till övriga arbetspsykologiska test. Totalt genomförde 130 personer fyra olika test; ett SJT, ett personlighetstest samt två begåvningstest (ett logiskt och ett matematiskt test). Resultatet av en regressionsanalys, med poängen på conscientiousness, agreeableness och g-faktorn som prediktorer av SJT-poäng, gav R = .31 och Adj R2 = .07.

Den kritiska Messengergenerationen : En studie om politiska diskussioner i sociala medier samt skolans roll i att forma kritiskt ta?nkande individer

The purpose of the study is to explore how social media can be used as a forum to discuss politics and also how young people use critical reflection to evaluate the information available on social media. To achieve the purpose, a qualitative research is used. The empirical data is collected through semi-structured interviews with six high school students who voted in the Swedish parliamentary elections in/of 2014. The empirical data were then analyzed based on previous research on social media, and the school's mission to foster individuals who think critically. The analysis is also based on the theory of deliberative democracy model.

En beskrivning av äldre personers erfarenheter av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun

Studiens syfte var att beskriva äldre personers erfarenhet av att använda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun. För att få syftet besvarat har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna var 65 år och äldre och använde sig av rollator. Studiens resultat resulterade i tre kategorier: ? Äldres syn på samhället, Användbarheten i publika lokaler och Känslan av delaktighet i samhället ?.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->