Sökresultat:
192 Uppsatser om Lkab - Sida 8 av 13
Kväve och sprängämnesrester i LKABs malm-, gråbergs- och produktflöden
Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvärdera, dels andelen ej detonerat sprängämne vid gruvbrytning. Lkab använder emulsionssprängämne Kimulux R, från Kimit AB. Detta sprängämne innehåller ca 24 % totalkväve i form av natrium- och ammoniumnitrat. Kväve på malm, gråberg och i vatten inom gruvområdet kommer i huvudsak från icke detonerat sprängämne. Det är inte sprängämnet i sig som ligger till grund för detta, snarare är det en rad yttre faktorer.
Utformning och beteendeeffekter av individuella prestationsmått: En fallstudie av LKAB
Ekonomistyrning innebär att med hjälp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnå strategiska mål. För att kontrollera och utvärdera att målen nås är det vanligt att tillämpa prestationsmått. Affärsvärlden har förändrats och idag ställs högre krav på individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmått har börjat tillämpas i större utsträckning. Syftet med de individuella prestationsmåtten är att motivera individen till att sträva mot individuella mål som även leder till att strategiska mål nås.
Slaggangrepp på teglet i Svappavaaras roterugn
Under de senaste tio åren har Lkab satsat på att utveckla sina eldfasta ugnsinfodringar, för att minska underhållsbehovet och på så sätt öka verkens tillgänglighet och produktion. Beställningen av detta examensarbete är ett led i att få mer kunskap om hur slagg påverkar de olika tegeltyperna som sitter som infodringar i roterugnarna. Degeltester har utförts med tegeltyperna Alex, Victor HWM och Silox 60 med hematitbaserad slagg. Upphettning har skett till 1200ºC, 1350ºC och 1400ºC över driftstider på 5 timmar respektive 24 timmar, med eller utan tillsatser av CaO, K2CO3 och Na2CO3. Analysering och karaktärisering med hjälp av optiskt mikroskop, SEM, XRD och simulering med programvaran Factsage har utförts.
Nyckeltal och kalkylering: Projekteringsfas i investeringsprojekt: en fallstudie av LKAB
Att kunna ta fram nyckeltal för att användas i projekteringsfasen under ett investeringsprojekt är en komplex uppgift. Vi har i denna uppsats studerat hur detta scenario ter sig inom gruvindustrin i Sverige. Kostnadskalkylering med nyckeltal i projekteringsfasen i ett investeringsprojekt, påverkas i stor grad av faktorer som är svåra att ta hänsyn till, men vi har studerat denna problematik, och funnit att, det kan till viss del påverka omgivningen samt visa på möjligheter att använda kostnadskalkyleringen och framtagandet av nyckeltal för att användas i praktiken. Denna studie utmynnar i vilka nyckeltal som är möjliga att använda samt hur dessa ska utformas, för att nå samstämmighet mellan kalkyl och utfall samt till vilken grad dessa påverkas av omgivningen..
Människan bakom maskinen : En studie av hur subjektet "gruvarbetaren" retoriskt konstitueras i Sara Lidmans Gruva
The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.
Hjulslitagestudie hos malmvagnar vid LKAB: s spårnivå under
jord: orsaker och materialanalys
Detta examensarbetet gick ut på att ta reda på orsakerna till de ökade hjulslitaget hos malmvagnarna vid Lkab:s anläggningar under jord. Hjuluppföljning har visat att drifttiden hos hjulaxlarna har sjunkit med åren och ett ökat antal hjulbyten är ett faktum. Utslitna hjul upparbetas genom påläggssvetsning med ett austenitiskt rostfritt material medan nya hjul är gjorda av perlitiskt kolstål. Nya osvetsade hjul håller ca. 22 månader och alltså dubbelt så länge som ett påläggssvetsat hjul.
Virtuell 3D-modellering som verktyg : vid kommunikation av Gruvstadsparken
3D modeling is a common tool in landscape architecture. Today, there have been new ways in which virtual 3D models are successful tools in the dialogue with the public. These new methods involve children and young people who are groups that is hard to reach and engage in citizen dialogues.
The purpose of this work was to investigate how a virtual 3D model works in the landscape architect?s communication with the public through the project Gruvstadsparken in Kiruna. Through workshops, I wanted to communicate Gruvstadsparken to get ideas from participants on how the park can be used and be revisited.
Hur skapas motivation i team för att främja effektivitet?: en studie gjord efter en organisationsförändring
I samband med en organisationsförändring så kan ett företag få olika konkurrensfördelar. En konkurrensfördel är bland annat att öka på motivationen hos teamet, vilket är en faktor som skapar effektivitet i ett företag. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för vad som skapar motivation hos team i deras dagliga arbete efter en organisationsförändring. Den empiriska studien har jag gjort med en kvalitativ ansats bestående av fem personliga intervjuer i en fallstudie av Lkab. Empirin från företaget analyserar jag sedan med de teorier som jag har valt.
Utformning av ny operatörsmiljö för malmtågsterminalen i
Kiruna
Det här examensarbetet har utförts på Lkab i Kiruna där deras dotterbolag Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) räknar med att bygga om terminalerna i Kiruna och Svappavaara inom en snar framtid. Syftet med examensarbetet var att ta fram underlag för utformningen av nya kontrollrum för lastning, lossning, vagnsavsyning och ställverk vid terminalverksamheten i Kiruna. Det huvudsakliga målet med examensarbetet var att finna lösningar till en god arbetsmiljö i samtliga kontrollrum. Under projektets gång har arbetet följt modellen för Systematisk problembehandling (Johansson, 2003). Arbetet började med att besöka de olika arbetsområdena som var aktuella för projektet för att få en så god uppfattning som möjligt om uppgiften.
REDOVISNINGEN AV EFTERBEHANDLINGSKOSTNADER
SammandragÄmneHur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnäring?SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags värdering av efterbehandlingskostnader påverkas av använd redovisningsprincip samt söka finna hur använd metod påverkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.GenomförandeUppsatsen bygger på en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen är Boliden, Lkab samt Lundin Mining. Representanter från gruvföretagen har intervjuats samt en person från branschorganisationen SveMin.SlutsatserFörfattarna finner att det finns skillnader mellan företagens sätt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillämpas.Traditioner inom redovisningen har format två redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som ställs har medfört att redovisningen skiljer sig åt.
Ett styrsystem för det 20: e århundradet?: en studie av LKAB:s integrerade ekonomisystem
Flertalet företag verkar idag i en värld som kännetecknas av snabba förändringar och hård konkurrens. Det ställs högre krav på organisationers ekonomistyrning vilket medför att den traditionella budgeten ersätts eller kompletteras med ett eller flera verktyg. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett företag använder en metod för att styra sin organisation med rullande prognoser i kombination med balanserade styrkort. För att få svar på detta gjorde vi en fallstudie inom en division i en processindustri. Studien visade att företaget brutit ned sin vision och strategi genom en kombination av verktygen.
Nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i Malmberget
Syftet med denna rapport är att ge en nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i Lkab:s gruva i Malmberget. Nulägesanalysen omfattar tillståndsbedömning av ortar, utförda omförstärkningar samt utlastningsgrader. För att upprätthålla en säker arbetsmiljö för underjordspersonalen samt göra det möjligt att uppnå den planerade produktionskapaciteten krävs att det finns en fungerande bergförstärkning. Stabilitetsproblem i Printzsköld malmkropp har från år 2000 fram till dagsläget orsakat ett förlorat tonnage på 900kton. Trots att stabilitetsproblemen funnits ett antal år så saknas fortfarande information om uppkomsten till och omfattningen av dessa.
Utveckling av pebblessikt vid LKAB: s anrikningsverk i Kiruna
Vid Lkab:s Anrikningsverk i Kiruna finns två siktar som sorterar malsten till huvudprocessen. Dessa siktar utsätts för stor nötning. Examensarbetet går ut på att ge ett förslag och ritningsunderlag i Autocad på en förbättrad siktkonstruktion med avseende på underhållet av dessa. Den dominerande nötningsmekanismen vid siktarna är erosion, med inverkan av såväl stöt som glidning. Teorin för nötning säger att abrasivets hastighet, det nötta materialets hårdhet, anslagsvinkeln och kontakt typen är de faktorer som har mest betydelse.
Arbetsmiljö på LKAB: Utformning av analysrum i Kulsinterverk två
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng på civilingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet utfördes under höstterminen 2012 och är ett samarbete mellan universitetet och gruvbolaget Lkab. Vid kulsinterverk två (KK2) i Kiruna utförs dagligen analyser för att säkerställa kvalitén på pellets före torkning och bränning, så kallade råkulor. Då svarstiden är kritisk utförs dessa analyser i anslutning till produktionsen- heterna. I dagsläget är utrymmet där analyserna sker inte optimalt utformat vilket påverkar både arbetsmiljö och analyssäkerhet.
En studie av Kiruna Wagons verksamhet: från projektkaos till stabilt bolag
Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med
affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts
ett avtal mellan Lkab, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja
tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar
som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod
för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med Lkab och Kiruna Wagon. K-
industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod
för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.
Då denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen
inte fungerade tillfredställande.