Arbetsmiljö på LKAB
Utformning av analysrum i Kulsinterverk två
Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng på civilingenjörsprogrammet teknisk design, inriktning produktdesign, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet utfördes under höstterminen 2012 och är ett samarbete mellan universitetet och gruvbolaget LKAB. Vid kulsinterverk två (KK2) i Kiruna utförs dagligen analyser för att säkerställa kvalitén på pellets före torkning och bränning, så kallade råkulor. Då svarstiden är kritisk utförs dessa analyser i anslutning till produktionsen- heterna. I dagsläget är utrymmet där analyserna sker inte optimalt utformat vilket påverkar både arbetsmiljö och analyssäkerhet. LKABs önskemål är att bygga om analysrummet så att analyssäkerheten, arbetsmiljön och ergonomin förbättras. Projektbeskrivningen är indelad i två delar; en del för examensarbetet och en projektdel riktad mot företaget. Syftet med examensarbetet är att använda teorier och metoder som jag har lärt mig under utbildningen och fördjupa mig i relevanta ämnen. Målet är att får en djupare kunskap inom behandlat område. Syftet med projektarbetet är att undersöka och utforma ett analysrum så att det fungerar optimalt och erbjuder bra ergonomi och arbetsmiljö för de anställda. Målet är att ha ett konceptuellt lösningsförslag på hur analysrummet ska vara utformat. Målgruppen är driftpersonalen i kulsinterverk två på LKAB i Kiruna. Frågeställning: Hur ska en avgränsad arbetsyta för analysarbete i en smutsig miljö utformas för att för att optimera verksamheten och bidra till en god arbetsmiljö och ergonomi för de anställda? En projektplan skrevs för att få en översikt över det arbete som skulle utföras och för att uppdragstagaren och uppdragsgivaren skulle vara överens om projektets mål. Därefter gjordes omfattande fältstudier och observationer på LKABs sex kulsinterverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Efter fältstudierna gjordes flödesanalyser som gav en översiktlig bild över råkuleanalysen. Under konceptutvecklingsfasen användes många kreativa metoder, så som moodboard, skissning, brainstorming. Även en workshop ägde rum med metoder som slumpordsassociation, din kreativa idol samt 6-3-5. Många koncept togs fram och sammanställdes till tre lösningsförslag som presenterades för uppdragsgivaren samt handledaren på universitetet. Genom diskussioner, granskning av behoven samt visualisering av en värdematris valdes ett koncept som vidareutvecklades. Det valda konceptet vidareutvecklades och ritades i modelleringsprogrammet Alias autodesk, samt Adobe Illustrator. Slutresultatet för projektet blev ett analysrum som är ergonomiskt utformad och medger ett bra arbetsflöde. Svaret på frågeställningen är att en arbetsytan bör utformas efter de anställdas önskemål så att de känner sig involverade och att företaget ser dem. Det kan vara värt att lägga ner lite mer pengar och tid på ett analysrum för det arbete som läggs ner på en arbetsyta är de signaler som ett företag sänder ut till sin personal, det vill säga om det läggs ner mycket arbete på en yta kommer de anställda att känna sig uppskattade och sedda. Om man utformar ett rum med förutsättningen att de anställda kan rengöra genom att spruta av med en högtryckstvätt så kan det skicka signalen att detta är ingen viktig yta och därmed att analysarbetet inte behöver utföras noggrant. Det finns inga säkra belägg för detta, men om man jämför med Hawthorne studierna (Blumberg 1971) och den så kallade Pink effect (Küller 2006) så tycks det som att ledningens omsorg och engagemang i arbetsmiljön ger effekt på hur de anställda utför sina arbetsuppgifter. Genom att göra ett rum med omtanke visar företaget för personalen att detta rum är viktigt och att analyserna är viktiga. Det kan medföra att de anställda blir mer tillfredsställda och att de förstår hur viktig till exempel analysen som sker i rummet är. En slutsats är att de anställda då kan komma att utföra en noggrannare och säkrare analys.