Nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i Malmberget
SkadekarteringStrukturkarteringTillståndsbedömningFörstärkningBergförstärkningBergmekanikKirunabultenSwellexSpilingFoliationer
Syftet med denna rapport är att ge en nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i LKAB:s gruva i Malmberget. Nulägesanalysen omfattar tillståndsbedömning av ortar, utförda omförstärkningar samt utlastningsgrader. För att upprätthålla en säker arbetsmiljö för underjordspersonalen samt göra det möjligt att uppnå den planerade produktionskapaciteten krävs att det finns en fungerande bergförstärkning. Stabilitetsproblem i Printzsköld malmkropp har från år 2000 fram till dagsläget orsakat ett förlorat tonnage på 900kton. Trots att stabilitetsproblemen funnits ett antal år så saknas fortfarande information om uppkomsten till och omfattningen av dessa. Målet är att utifrån nulägesanalysen ge rekommendationer på det fortsatta arbetet med bergsförstärkningen, för att uppnå en säkrare arbetsmiljö för underjordspersonalen och även att behovet av omförstärkningar minimeras eftersom dessa innebär kostsamma produktionsstopp. Tillståndsbedömningen omfattar fältstudier i form av skadekartering, strukturkartering samt den typ och mängd av bergförstärkning som använts. Studier på utförda omförstärkningar har utförts samt att uppnådda utlastningsgrader beaktats. Resultaten från tillståndsbedömningen visar på att det förkommer brister i bergförstärkningen. Områden med för tunn sprutbetong, för lite bultar per ortmeter samt obultade sträckor har dokumenterats. Från en utförd tjockleksmätning på sprutbetongen i drygt 1000st produktionsborrhål framgick det att hela 25 procent av proverna var under den minsta tillåtna gränsen. Av alla de skador som karterats var 27 procent så kallade utförandeskador, utfall av berg och skador på betongen där betongtjockleken varit mindre än minsta tillåtna tjocklek. Utifrån detta kan konstateras att antalet skador skulle minska om förstärkningen varit utförd enligt de krav som LKAB ställer. Det finns tecken på att den normalförstärkning som används inte är nog kraftig för att stå emot den ökade belastning som brytningen ger upphov till. Troligen skulle också de bergmekaniska skadorna minska med ett högre krav på tjockleken av sprutbetongen samt få en bättre samverkan mellan bultar/nät. Försöken att koppla skador till geologi bekräftar att många stabilitetsproblem är kopplade till biotitskiffern. Men även att den gråröda leptiten står för stor del av uppkomna skador. Avslutningsvis kan sägas att det borde löna sig med att ha tillgång till mera resurser för snabba omförstärkningar, med tanke på de ras som orsakar fruktansvärt stora förlorade intäkter då malm måste lämnas på grund av att stabilitetsproblem inte hinner åtgärdas i tid.