Utformning och beteendeeffekter av individuella prestationsmått
En fallstudie av LKAB
Ekonomistyrning innebär att med hjälp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnå strategiska mål. För att kontrollera och utvärdera att målen nås är det vanligt att tillämpa prestationsmått. Affärsvärlden har förändrats och idag ställs högre krav på individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmått har börjat tillämpas i större utsträckning. Syftet med de individuella prestationsmåtten är att motivera individen till att sträva mot individuella mål som även leder till att strategiska mål nås. Att utforma de individuella prestationsmåtten är komplext och medför många utmaningar för organisationen. Det gäller att inte ha för många mått samt att mäta rätt aktiviteter som leder till att strategiska mål nås. Felaktiga mått kan leda till att individen tar felaktiga beslut som missgynnar organisationen på lång sikt. Individuella prestationsmått kan även ha en negativ beteendeeffekt på individen i form av stress. Syftet med studien är att beskriva individuella prestationsmått utifrån två perspektiv, ledningsperspektiv och individperspektiv. Detta genom att besvara två frågeställningar: Vilka kriterier upplevs som viktiga vid utformningen av individuella prestationsmått ur ett ledningsperspektiv och varför anses dessa som viktiga? Samt vilka beteendeeffekter får individuella prestationsmått på individen och vad beror beteendeeffekterna på? En fallstudie vid en enhet, som tillämpar individuella prestationsmått, på LKAB utfördes. Fallstudien utformades genom fyra semi-strukturerade personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att fyra kriterier anses vara viktiga vid utformningen. Dessa är kongruens, återkoppling, förståelse och kontrollerbarhet. De tre förstnämnda kriterierna kan kopplas ihop med syftet att de individuella prestationsmåtten ska leda till strategisk måluppfyllelse. Kontrollerbarheten anses viktig då individen bedöms utifrån måtten och därmed ska ha kontroll över dem. Den tydligaste beteendeeffekten av individuella prestationsmått är att de motiverar individen, detta främst tack vare att individen är delaktig i utformningen av dem. Studiens slutsats är att individuella prestationsmått upplevs som positivt ur båda perspektiven. Ur ledningsperspektivet anses inte alla kriterier lika viktiga vid utformningen av individuella prestationsmått och detta verkar vara en effekt av vilken slags verksamhet som bedrivs. Vidare verkar beteendeeffekten av individuella prestationsmått vara kopplade till delaktigheten i utformningen. Även individernas ambition samt övriga förhållanden på arbetsplatsen verkar ha betydelse och detta är något som ledningen bör ha i beaktande när individuella prestationsmått utformas.