Lkab:s brytning av järnmalm långt ned i berget orsakar rörelser och sättningar i marken som till stor del påverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestämts att Kiruna stad under närmsta åren kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttävling gällande byggnationen av deras nya stadshus. Tävlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna på WSP:s kontor i Luleå projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium där klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begränsats till sex stycken extremfall där temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.

Järnmalmen från Lkab:s gruva i Kiruna fraktas dagligen upp ovan jord i det så kallade bergsspelet. Bergsspelet består idag utav stålvajrar, vilket har sina nackdelar. Deras egenvikt gör att tiden för underhåll ökar och produktionen påverkas negativt. En förstudie har gjorts för att undersöka huruvida syntetiska linor kan ersätta stålvajrar. Men för att testa deras hållfasthet gällande styrka, utmattning och töjning måste en testrigg byggas. Med hjälp av information från förstudien som genomförts och genom CAD-modellering tas ett konstruktionsunderlag fram till denna testrigg.  Enligt tidigare studier som genomförts kan linor av de syntetiska materialen aramid, High Modulus Polyethylene och Liquid Crystal Polymer ersätta stålvajrar.

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. Lkab Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i Lkab Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

Lkab är en av världens ledande producenter av högförädlade järnmalmsprodukter och en växande leverantör av industrimineraler. För närvarande bryter Lkab malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och är världens största järnmalmsgruva under jord. Den består av en sträcka som ungefär motsvarar avståndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrån matsalar, kontor, personalutrymme till verkstäder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.

Ett projekt kallat Skivras 2000 utfört 1996-97 på Lkab visade att de yttersta delarna i skivraskransen inte kan lastas ut. En förbättring tros kunna åstadkommas genom att förändra brytningsgeometrin och bilda en vertikal dragkropp. För att åstadkomma detta förslogs en geometri där tvärorterna flyttats ihop. Syftet med examensarbetet var att studera hur den smalare pelaren mellan ortparen klarar av den belastning som den utsätts för vid brytning av malmen. De metoder som används vid bestämningen av rörelser i och kring pelaren är extensometer- och konvergensmätning.

Syftet med detta examensarbete är att studera om SMART Cable Bolt kan användas som en mätmetod och som en del i utvärderingen av det förstärkningssystem som Lkab använder sig av i dagsläget. I och med att man tar ut berg när man bryter malmen så ändras spänningsförhållandena och stabilitetsproblem kan uppstå då spänningarna överskrider bergmassans hållfasthet. Lkab:s gruva i Malmberget består av ett tjugotal malmkroppar varav man idag bedriver brytning i hälften. Stabilitetsproblemen varierar i storlek och omfattning mellan de olika malmkropparna. I Alliansens malmkropp, som är i fokus för detta examensarbete, är det framför allt i de längsgående orterna som problemen uppkommer.

Detta examensarbete har genomförts för Lkab på Kiruna anrikningsverk 2, där återvinningssektionen (sektion 30) har studerats. Sektionens uppgift är att ta tillvara på järnmalmen som följt med i avfallet från magnetseparatorerna i anrikningsverket. Sektionen består av en avfallsförtjockare och två magnetseparatorer. Problemet med sektion 30 är de stora flödesvariationerna. Examensarbetet går ut på att lämna förslag på hur sektionen kan göras mindre flödeskänslig och därigenom minska järnförlusterna.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur Lkab eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i Lkab har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Lkab är en producent av järnmalmsprodukter och har stora tillverkningsanläggningar i Kiruna. Den stora produkten är pellets, sintrade malmkulor, och i den kulsintringskedjan finns kylare som kyler kulorna från 1300°C till 100°C för att möjliggöra vidare transport. Kylarens botten består av rörliga luckor där glidlagringen i ändarna arbetar i en tuff miljö med hög värme och malmdamm. Lagren smörjs idag med ett otillförlitligt centralsmörjningssystem och problem har uppstått med stort slitage på axlar och bussningar. Orsakerna till en del av problemen har undersökts men det mesta arbetet har gjorts för att undersöka lagerparametrar för ett nytt lagerkoncept.

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. Lkab är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. Lkab är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

Frågan hur ett företags resultat skall fördelas mellan ägare och övriga intressenter ger ofta upphov till diskussion. Bertmar & Molin (1977) konstaterar denna motsättning. Företagets investeringsplaner, såväl som likviditet och kapitalbehov, framhävs som inflytelserika faktorer för dess utdelning. D´Souza & Saxena (1996) understryker vidare ägarstrukturens inverkan på utdelningen. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera och beskriva viktiga faktorer som påverkar utdelningen i ett företag där ägandet är statligt.

Bakgrund och problembild Lkab vet att kring åren 2017-20 så kommer nuvarande anslutning från södra delen av Kiruna malmbangård att behöva ersättas med en ny pga. deformationerna från malmbrytningen. Denna nya anslutning skulle behöva utgå från norra änden av Kiruna malmbangård. Lkab undersöker därför olika alternativ till hur denna nya infart skall kunna komma till stånd. Trafikverket, som idag äger marken och spårmaterielen i området, har dock upprättat närtids- och framtidsplaner för Kiruna malmbangård vilket i dagsläget försvårar för Lkab att genomföra ett förvärv av hela eller delar av Kiruna malmbangård.

Detta arbete är utfört på beställning av Lkab, vilka vill säkra sin produktion av järnmalmspellets genom att utöka antalet leverantörer av kvartsit. Det är viktigt att säkerställa att kvartsiten håller tillräckligt hög kvalité, och nya produkter måste därför testas. Kvartsit används av Lkab som tillsatsmedel vid tillverkning av järnmalmspellets. Kvartsiten som undersökts i detta arbete kommer ifrån Tornio, Mårnes, Tana och Kvitnes. Syftet med arbetet var att testa kvartsiternas malbarhet, kemiska sammansättning samt undersöka dem geologiskt.

Lkab Malmberget är en av de största järnmalmsgruvorna i världen och i nuläget ser framtidsutsikterna lysande ut. Stålkonsumtionen ökar och priset på järnmalm stiger. Gruvan är i ett utvecklingsskede där bygget av ett nytt pelletsverk pågår och likaså planering av en ny huvudnivå. Huvuduppgiften för uppfordringsanläggningen i Malmberget är att transportera malm från gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och därifrån förse verken med malm. Uppfordringen är en viktig del av produktionsflödet underjord, där störningar och avbrott snabbt kan få konsekvenser med ekonomiska följder.