MÄnga liv rÀddas idag dÄ mammografiscreeningen som erbjuds symtomfria kvinnor tillhörande riskgrupper för bröstcancer, gör att cancer kan upptÀckas pÄ ett tidigt stadium. Screeningen utförs med röntgen, vilket Àr den metod som anses mest lÀmplig. Metoden Àr förhÄllandevis snabb och billig, men den har nÄgra nackdelar. Den kan vara ospecifik dÄ man med denna metod avbildar skillnad i densitet mellan tumör och frisk vÀvnad, och ibland Àr denna skillnad sÄ liten att det Àr svÄrt att detektera pÄ bild. Bröst med högt innehÄll av körtelvÀvnad försvÄrar Àven detektionen ytterligare.

I dagslÀget finns det endast ca 30 smÄskaliga slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och fÀrre slakterier Àr minskad lönsamhet i branschen och en hÄrdnande konkurrensfrÄn importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med nÀrproducerat kött, men för uppfödarna Àr detfortfarande ekonomin och lönsamheten som Àr det viktiga. NÀrheten till slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.FöremÄlet för vÄr studie Àr Gunnarsbo GÄrd i Svenljunga som Àgs av Lollo Alling. GunnarsboGÄrd har i dagslÀget inget slakteri, men planerar en smÄskalig slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och sjÀlva sköta slakt, styckning ochvidareförÀdling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilket av tre alternativ som Àr mest lönsamt: 1) attuppfödaren sÀljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo GÄrd.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. UngefÀr 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu stÀllts inför valet att avstÄ eller behÄlla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar aktiebolags val att behÄlla respektive avstÄ frÄn revision.  Undersökningen Àr begrÀnsad till VÀsterbotten och bestÄr av material frÄn Ärsredovisningar och telefonenkÀter.Populationen i denna studie bestÄr av smÄföretag. SmÄföretag Àr komplexa och det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar hur tillvÀxten ser ut i ett litet företag.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har ocksÄ skrivits ett flertal skönlitterÀra böcker i Àmnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/mÀnnen som förövare, vilket naturligtvis Àr fullstÀndigt relevant utifrÄn de hÀndelserna som har skildrats. Det Àr emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den hÀr frÄgan, dels dÄ de sjÀlva kan rÄka ut för hedersrelaterat vÄld och dels dÄ de Àr bÀrare av denna kultur dÄ de sjÀlva en dag kanske ska bli fÀder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmÀn som berörs av s.k.

Bakgrund och problembeskrivning: FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade bolag upprÀtta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gÄtt frÄn att traditionellt sett vara inriktad pÄ anskaffningsvÀrde till att vÀrdera fler tillgÄngar, bland annat finansiella instrument, till verkligt vÀrde. Att vÀrdera till verkligt vÀrde kan vara svÄrt dÄ IFRS Àr ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur vÀrdering av exempelvis onoterade aktier ska gÄ till. En ny standard rörande verkligt vÀrde Àr pÄ ingÄng men Àn sÄ lÀnge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frÄgar sig i den hÀr undersökningen hur de börsnoterade företagen vÀrderar sitt innehav av en slags finansiell tillgÄng, nÀrmare bestÀmt onoterade aktier.

Detta arbete, TillgÀngliggörande av fornlÀmningar, har som mÄl att diskutera hur aktuella regelverk och rekommendationer kan tillÀmpas vid tillgÀngliggörande av fornlÀmningar. Bak-grunden till arbetet Àr att det idag finns otillgÀngliga kulturmiljöer, trots att Sverige ratificera-de FN:s konvention om rÀttigheter för personer med funktionshinder Är 2008. Samma Är stad-gades Àven en ny Diskrimineringslag i Sverige. Enligt konstitutionerna har mÀnniskor med funktionshinder rÀtt till delaktighet i kulturlivet. För att alla ska kunna vara delaktiga behövs det pÄ vissa kulturhistoriska platser dÀrför göras nya anordningar för tillgÀnglighet.

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Detta examensarbete ingÄr som den första, och utgör den laborativa delen av ett forskningsprojekt dÀr stabilisering av sulfidjord undersöks. Syftet med arbetet var att undersöka vilken eller vilka bindemedelskombinationer respektive inblandningsmÀngder som Àr lÀmpligast för stabilisering av sulfidhaltiga jordar. MÄlet med studien Àr att genom laboratorieförsök finna ett eller flera bindemedel som ger en tillfredsstÀllande stabiliseringseffekt. Resultat frÄn tidigare utförda stabiliseringsprojekt i sulfidjord har sammanstÀllts och utvÀrderats och legat till grund för den laboratoriestudie som genomförts. Laboratoriestudien omfattar en inblandningsserie dÀr jord frÄn fyra djup frÄn samma provlokal anvÀnts.

Miljömedvetenheten bland allmÀnheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte stÄr rÀtt till. Företag har ett stort ansvar dÄ de orsakar stora mÀngder utslÀpp, och Àven med tanke pÄ det faktum att de Àr den ledande kraften att skapa mer miljövÀnliga produkter och lösningar pÄ diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta stÀllning till. Den mest tydliga problematiken Àr hur miljörelaterade hÀndelser ska tolkas och vÀrderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera pÄ detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering vÀxt fram: Hur pÄverkar offentliggörande av miljöhÀndelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhÀndelser.Metoden som vi anvÀnt oss av Àr en sÄ kallad eventstudie, vars mÄl Àr at mÀta effekter av en ekonomisk hÀndelse pÄ ett företags vÀrde.

Problembakgrund År 2002 upphandlade SKF Mekan en ny produktionsanlĂ€ggning för bearbetning av medelstora lagerhus. AnlĂ€ggningen, Line 2, installerades under hösten/vintern 2004 och Ă€r ett led i SKF Mekans utveckling mot ett modernare produktionstĂ€nkande. Den nya produktionslinjen Ă€r automatiserad och uppbyggd sĂ„ att stĂ€lltiden reducerats. NĂ„got som har föranlett ett behov av att utreda möjligheten till en flexiblare produktion och anvĂ€ndandet av mindre batchstorlekar. Syfte Syftet med arbetet Ă€r att minska den totala genomloppstiden för att kunna leverera snabbare, sĂ€nka nivĂ„n pĂ„ produkter i arbete och minska fĂ€rdigvarulagret.

Ett av EU:s frÀmsta syfte Àr att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strÀvar de efter att skapa lika förutsÀttningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag.Mycket har hÀnt pÄ redovisnings- och revisionsomrÄdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fÄtt stort inflytande pÄ framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste Ären Älagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter.

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.

Problem Hur förhÄller sig den nuvarande axelprocessen gentemot denkommande linjebaserade axelprocessen utifrÄn ett synsÀtt grundat iLean Production och vilka möjligheter till förbÀttringar finns?? Hur ser den nuvarande axelprocessen ut?? Vilka problem finns i den nuvarande axelprocessen?? Vilken inverkan har problemen pÄ den kommandeaxelprocessen?? Finns det potential för förbÀttringar i den kommandeaxelprocessen?Vilken produktionsmix av axlar ger den minsta buffertnivÄn mellanaxelmÄleriet och axelmonteringen med bibehÄllen kapacitet?? Hur fungerar dagens mÄleri process?? Hur mÄnga varianter finns det av varje axel och vad stÀllerdet för krav pÄ mÄleriprocessen?? Vilka parametrar Àr det som styr buffertnivÄn?? Vilken felfrekvens har de olika delprocesserna i mÄleriet?Syfte Studiens första syfte Àr att jÀmföra den nuvarande och den kommandeaxelprocessen utifrÄn ett perspektiv grundlagt i produktionsstrateginLean Production och genom analysen föreslÄ förbÀttringar av denkommande axelprocessen.Det andra syftet Àr att föreslÄ en produktionssekvens av axlar förmÄleriet som minimerar buffertstorleken i axelprocessen.Metod För att pÄ ett fullgott sÀtt lösa problemen i detta examensarbete krÀvdesdet att tvÄ olika typer av metoder anvÀndes, en fallstudie samt ensimuleringsstudie. TvÄ metoder möjliggjorde triangulering samt gavsynergier i datainsamlandet. BÄde kvantitativ- och kvalitativ data liggertill grund för studien.Slutsatser Fallstudien visar att det framtida upplÀgget av axelprocessen Àr bÀttreur ett Lean Production perspektiv Àn det nuvarnade. PIA, ledtiden samtdistansen minskar samtidigt som andelen vÀrdeadderande tid ökar, setabell 3 nedan.

Huvudsyftet i föreliggande studie Àr att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lÀgst svÄrighetsgrad frÄn 2009 Ärs skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra sprÄk.I Skolinspektionens rapport KontrollrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lÀrare inte bedömer de nationella proven likvÀrdigt. En av anledningarna till den ickelikvÀrdiga bedömningen Àr att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet Àr alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mÄn ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandrasprÄk och dÀrigenom precisera anvisningarna. Metod i studien gÄr ut pÄ attavgrÀnsa de lÀgsta kraven för betyget G utifrÄn hur de Àr formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lÀrarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna anvÀnds exempel frÄn elevtexter.

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.