Sökresultat:
361 Uppsatser om Linjära minsta kvadratmetoden - Sida 22 av 25
Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill
Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.
Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill
Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.
Riskhantering i infrastrukturprojektet Varbergstunneln
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.
Last- och avstÄndsanalys pÄ Ahlsells transporter i Stockholm
Ahlsell Àr en grossist verksam i Norden inom produktomrÄdena VVS, El,
Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-SjÀlv. Ahlsells kunder kan bestÀlla
varor fram till klockan 16.00 pÄ eftermiddagen för att sedan fÄ varorna
levererade frÄn klockan 07.00 morgonen dÀrpÄ. FrÄn centrallagret i Hallsberg
körs varje dag Ätskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i
Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund.
Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga flödet frÄn kundorder till leverans
samt att förbÀttra transporterna i StockholmsomrÄdet, frÄn terminal till
kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill sÀga
mer Àn fem bilar plus slÀp, frÄn centrallagret i Hallsberg till tre olika
adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som Àr Ahlsells egen fastighet,
Schenkers terminal i SpÄnga samt Ahlsells butik i Hammarby. FrÄn
terminalerna distribueras idag gods till bÄde norra och södra delarna av
Stockholm.
Habituering till motorbÄt hos knubbsÀl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv
Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad pÄ svenska vÀstkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nÀstan 400 kvadratkilometer varav 98 % Àr marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av VÀstsveriges knubbsÀlspopulationer, dock har knubbsÀlpopulationen i nationalparken haft dÄlig tillvÀxt sedan sÀlpesten senast slog till Är 2002.
NaturvÄrdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gÀller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sÀlskydd för vissa omrÄden i parken dÀr det sÀsongsvis Àr förbjudet att komma nÀrmare Àn 100 meter till vissa skÀr och öar.
Goodwill ? Efterlevs upplysningskraven i IAS 36 p. 134?
Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare dÄ den finansiella marknaden har globaliserats. DÀrmed har IASBs frÀmsta mÄl varit att öka jÀmförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att frÄn och med rÀkenskapsÄr som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillÀmpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan lÀnder. Redovisning av den immateriella tillgÄngen goodwill, Àr en del av harmoniseringsprocessen dÄ goodwill enligt IFRS 3 frÄn och med Är 2004 inte lÀngre skall skrivas av, utan Ärligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga vÀrdet understiger det bokförda vÀrdet.
Butikslogistik - En jÀmförelse mellan Monki och Zara
Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förÀndrats med Ären. I början ansÄgs logistik vara enbart en kostnad med en mÄlsÀttning att minska. Detaljhandeln var Àven passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker dÀr efterfrÄgan förelÄg. Idag har företagen bÀttre kontroll över produkterna och kan dÀrför reagera snabbare pÄ kundernas efterfrÄgan.
Ăkad longitudinell golvlutning i liggbĂ„s - inverkan pĂ„ mjölkkors placering och liggbeteende i liggbĂ„s :
SUMMARY
By altering the longitudinal slopes of the cubicle floors the drainage could be improved. If the altered
slopes also position the cows further back in the cubicles the effect could be cleaner lying surfaces. In
result this would lead to lower labour requirements, cleaner cows, cleaner udders and a minimization of
the risks of mastitis. However, if the altered slopes lead to that the cows position themselves more
diagonally in the cubicles the positive effects could be reduced. The altered slopes could even have a
negative influence on the animals? natural lying behaviour.
KartlÀggning och analys av livslÀngdsstyrande faktorer för dragbrotschverktyg
Detta examensarbete utfördes vid Uppsala universitet i samarbete med Scania CV AB. Scania Commercial Vehicle Aktiebolag, Scania CV AB, Àr en tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. PÄ Scania transmission i SödertÀlje finns ett av företagets största och dyraste verktyg. I dragbrotschningsprocesser anvÀnds dragbrotschverktyg som per styck kostar allt frÄn 50 000kr och upp till strax över 1 miljon kronor beroende pÄ storlek och utformning.Uppdragets syfte Àr att kartlÀgga faktorer som styr ett dragbrotschverktygs livslÀngd och undersöka alternativ som bidrar till att sÀnka dragbrotschningsprocessens kostnad per producerad artikel. MÄl Àr att göra en beskrivning av nuvarande system och processer samt kartlÀgga vilka faktorer som styr dragbrotschverktygens livslÀngd.
PÄverkas aktiekursen? : En event study som efterstrÀvar att undersöka sambandet mellan uppsÀgning av personal och aktiepriset
Allt sedan 1970 dÄ Fama utvecklade den effektiva marknadshypotesen har informationens inverkan pÄ aktiekursen studerats i stor omfattning. Hypotesen utgÄr frÄn att all tillgÀnglig information införskaffas och analyseras av aktörerna pÄ den finansiella marknaden. Enligt hypotesen kommer negativ information att pÄverka aktiekursen i en negativ riktning medan aktiekursen kommer att pÄverkas positivt om informationen gynnar bolaget i frÄga. Med utgÄngspunkt av hypotesen kommer sÄledes information rörande vikande marknad, ökade produktionskostnader och uppsÀgningar av personal att uppfattas som negativ information och sÄledes leda till en negativ inverkan pÄ aktiekursen. Under Ärens gÄng har dock bolag liknade Eriksson fÄtt se sin aktiekurs stiga nÀr de genomfört sparprogram och massuppsÀgningar.
VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys
En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.
Revisionens vara eller icke vara Det Àr frÄgan?
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012Författare: Sigge KleenTitel: Revisionens vara eller icke vara, Det Àr frÄgan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjÀlpa mindre företag med kostnadsbesparingar dÄ revisionen ansÄgs som betungande. För att inte förÀndringen skulle bli för stor för samhÀllet valde regeringen att sÀtta grÀnsvÀrdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig revision relativt lÄgt. Genom SoU 2008:32 kan utlÀsas att en trolig utveckling i EU Àr att grÀnsvÀrdena för vilka företag som fÄr undantas av revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frÄgan Àr hur de svenska företagen ser pÄ denna utveckling.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ ett klarare perspektiv pÄ hur företagsgruppen som idag omfattas av revisionsplikt men som vid en eventuell lagÀndring till EUs maximala grÀnsvÀrden inte kommer att omfattas ser pÄ revisionsplikten och revisionens roll i sin helhet. För att fÄ en helhet i huruvida företagen kan pÄverkas av att bortse frÄn revision Àr syftet ocksÄ att undersöka hur företagets intressenter skulle stÀlla sig till att företaget inte lÀngre pÄvisade en revision.AvgrÀnsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta grÀnsvÀrden och EU direktivets maximala undantag.
K1-reglerna - Vad har redovisningsprofessionen för uppfattning om förenklingsreglerna K1?
SAMMANFATTNING Under det senaste decenniet har utvecklingen inom svensk lagstiftning gĂ„tt oerhört fort fram. Anledningen Ă€r att de svenska redovisningsreglerna har anpassats efter de internationella som i första hand Ă€r avsedda för större bolag. Konsekvenserna blev ett allt för stort och komplext regelverk för de mindre bolagen. BokföringsnĂ€mnden inledde dĂ€rför arbetet med att ta fram förenklade redovisningsregler för de allra minsta företagen, de sĂ„ kallade K1-företagen. Ăven regeringen har uppmĂ€rksammat de ökade kostnaderna för redovisningsarbetet vilka i dagslĂ€get uppgĂ„r till 1 645 miljoner kronor för svenskt nĂ€ringsliv.
UtvÀrdering av övergÄng frÄn manuell till automatisk
barkbedömning med 3D-mÀtram
Den automatiska metoden att bedöma bark pÄ sÄgtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning Àr att den automatiska mÀtmetoden Àr kÀnslig för smuts och damm pÄ glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mÀtenheter. Den automatiska metoden bygger pÄ att intensiteten och spridningen av laserljuset frÄn ytan tolkas för att avgöra om mÀtningen skett pÄ bark eller ved. NÀr glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framrÀknade underbarksmÄttet pÄ stocken förÀndras med graden av smuts pÄ glasen.
UtvÀrdering av övergÄng frÄn manuell till automatisk barkbedömning med 3D-mÀtram
Den automatiska metoden att bedöma bark pÄ sÄgtimmer har visat goda resultat
och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör
ses över före kontinuerlig drifttagning Àr att den automatiska mÀtmetoden Àr
kÀnslig för smuts och damm pÄ glasen som skyddar lasern och kameran i ramens
mÀtenheter. Den automatiska metoden bygger pÄ att intensiteten och
spridningen av laserljuset frÄn ytan tolkas för att avgöra om mÀtningen skett
pÄ bark eller ved. NÀr glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens
mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framrÀknade
underbarksmÄttet pÄ stocken förÀndras med graden av smuts pÄ glasen.