Utvärdering av övergång från manuell till automatisk barkbedömning med 3D-mätram

Den automatiska metoden att bedöma bark på sågtimmer har visat goda resultat och verkar mycket lovande för kontinuerlig drift. Ett problem som dock bör ses över före kontinuerlig drifttagning är att den automatiska mätmetoden är känslig för smuts och damm på glasen som skyddar lasern och kameran i ramens mätenheter. Den automatiska metoden bygger på att intensiteten och spridningen av laserljuset från ytan tolkas för att avgöra om mätningen skett på bark eller ved. När glasen blir smutsiga tolkas mer och mer av stockens mantelyta som bark. Det betyder i sin tur att det automatiskt framräknade underbarksmåttet på stocken förändras med graden av smuts på glasen. Den automatiska metoden har ett krav att det ska finnas ett totalt barkavskav på minst 5% för att beräkningarna ska kunna utföras. Om detta krav inte uppfylls tas underbarksmåttet fram via en förvald defaultbarkfunktion. Gran verkar vara känsligare för smuts än tall vilket lett till att ca var tredje granstock i analyserna fått sitt underbarksmått via den förvalda barkfunktionen. Detta eftersom kravet på 5% barkavskav enligt mätramen inte varit uppfyllt. Som lösning på detta problem rekommenderas att någon form av kontinuerlig rengörning installeras för mätramens mätenheter. Efter installation bör tröskel- och beräkningsvärden för barkmätningen ses över samt att en ny utvärdering genomförs för att säkerställa att resultaten från mätningen stämmer överens mot verkligheten och är repeterbara vid olika tidpunkter. Resultaten visar inte tydligt på att någon metod i dagsläget mäter mer sanningsenligt än den andra. Den slutsatsen är dragen utifrån dels kontrollstocksrapporter och dels en stor testsågning som utfördes i juni där varje stocks individmärkts och mätdata samlades in i hela kedjan från mätstation till råsortering. Skulle man idag, trots problemet med smuts, välja att använda det automatiskt framräknade måttet vid timmersortering behöver inga justeringar av klassgränserna göras för tall. För gran bör däremot klassgränserna justeras upp 3 mm samt att barkfunktionernas konstanter ändras så att det manuella diametermåttet i medeltal ökar med 3 mm. Det klokaste vore dock i dagsläget att åtgärda smutsproblemet före man gör en övergång till stocksortering med det automatiska underbarksmåttet. Med den stora mängden data som samlades in från testsågningen i juni har olika utvärderingar i såglinjen kunnat utföras. I resultaten hittades bland annat en felaktighet mellan kantverkets optimeringstabeller och råsorterings längdgränser. Optimeringstabellerna i kantverket tillät längder ner till 2400 mm medan kortaste längden efter avkap som råsorteringen släppte igenom var 3000 mm. För att slippa onödig vrakning av brädor ställdes därför den minsta nettolängden i kantverkets tabeller upp till 3000 mm. Grova överslagsberäkningar visar att besparingen på grund av denna lilla justering skulle kunna hamna i omnejden av 100.000 kr/år. Resultaten visade även att optimeringsunderlaget för sönderdelningssimuleringen behöver en uppdatering. Detta för att invrdningsvinkeln före stocksågen ska kunna optimeras mot aktuell information.