Problem Hur förhÄller sig den nuvarande axelprocessen gentemot denkommande linjebaserade axelprocessen utifrÄn ett synsÀtt grundat iLean Production och vilka möjligheter till förbÀttringar finns?? Hur ser den nuvarande axelprocessen ut?? Vilka problem finns i den nuvarande axelprocessen?? Vilken inverkan har problemen pÄ den kommandeaxelprocessen?? Finns det potential för förbÀttringar i den kommandeaxelprocessen?Vilken produktionsmix av axlar ger den minsta buffertnivÄn mellanaxelmÄleriet och axelmonteringen med bibehÄllen kapacitet?? Hur fungerar dagens mÄleri process?? Hur mÄnga varianter finns det av varje axel och vad stÀllerdet för krav pÄ mÄleriprocessen?? Vilka parametrar Àr det som styr buffertnivÄn?? Vilken felfrekvens har de olika delprocesserna i mÄleriet?Syfte Studiens första syfte Àr att jÀmföra den nuvarande och den kommandeaxelprocessen utifrÄn ett perspektiv grundlagt i produktionsstrateginLean Production och genom analysen föreslÄ förbÀttringar av denkommande axelprocessen.Det andra syftet Àr att föreslÄ en produktionssekvens av axlar förmÄleriet som minimerar buffertstorleken i axelprocessen.Metod För att pÄ ett fullgott sÀtt lösa problemen i detta examensarbete krÀvdesdet att tvÄ olika typer av metoder anvÀndes, en fallstudie samt ensimuleringsstudie. TvÄ metoder möjliggjorde triangulering samt gavsynergier i datainsamlandet. BÄde kvantitativ- och kvalitativ data liggertill grund för studien.Slutsatser Fallstudien visar att det framtida upplÀgget av axelprocessen Àr bÀttreur ett Lean Production perspektiv Àn det nuvarnade. PIA, ledtiden samtdistansen minskar samtidigt som andelen vÀrdeadderande tid ökar, setabell 3 nedan.

Huvudsyftet i föreliggande studie Àr att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lÀgst svÄrighetsgrad frÄn 2009 Ärs skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra sprÄk.I Skolinspektionens rapport KontrollrÀttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lÀrare inte bedömer de nationella proven likvÀrdigt. En av anledningarna till den ickelikvÀrdiga bedömningen Àr att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet Àr alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mÄn ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandrasprÄk och dÀrigenom precisera anvisningarna. Metod i studien gÄr ut pÄ attavgrÀnsa de lÀgsta kraven för betyget G utifrÄn hur de Àr formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lÀrarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna anvÀnds exempel frÄn elevtexter.

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.

skogsföretagens lÄngsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen frÄn strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för lÄngsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras pÄ ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar ÄtgÀrderna slutavverkning och gallring.

Marknaden för skogsprodukter i vÀstvÀrlden kÀnnetecknas av en överetablering. Uppkomsten av detta beror till stor del pÄ att under den senaste tiden har förbÀttrade produktionstekniska lösningar lett till ökad produktionskapacitet, en ökning som varit större Àn marknadens utveckling, samt Àven en hÄrdare konkurrens frÄn andra delar av vÀrlden. Stora Enso Packaging Boards, som Àr en del av den svensk-finska skogindustrikoncernen Stora Enso, har pÄverkats likt övriga företag inom industrin. Vid Skoghalls bruk i VÀrmland tillverkas kartong, bÄde vÀtskekartong och kartong för torra varor. Den kartong som anvÀnds för torra varor gÄr under namnet Coated Kraft Back, men benÀmns vanligtvis enbart som CKB.

Under de senaste Ärtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mÀnsklig pÄverkan pÄ miljön och vikten av att i ökad utstrÀckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likstÀllning av produktions- och miljömÄlen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömÄl inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömÄlet "Levande Skogar". MÄlet Àr dÀr bland annat att bevara en hög biologisk mÄngfald i skogarna.

EU har utropat Är 2012 som EuropaÄret för aktivt Äldrande och solidaritet mellan generationerna. Under det hÀr Äret kommer fokusering ske mot de Àldre generationerna i vÄrt samhÀlle. Detta kommer man att göra i Sverige genom att belysa och ta upp frÄgor om hur samhÀllet gÄr att anpassa för de Àldre. I Sverige finns det en vÀxande grupp Àldre och mÄlet Àr att se till att dessa mÀnniskor ska kunna kÀnna sig sÀkra och sjÀlvstÀndiga. Det Àr viktigt för mÀnniskor att kÀnna att de Àr viktiga och att de bidrar till samhÀllet.Statistik visar att (De Courcy, 2011) Àldre föredrar att bo kvar i sina gamla bostÀder.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla mÀnniskors lika vÀrde samt jÀmstÀlldhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar tvÄ inspirationsfilmer som fanns tillgÀngliga pÄ H&Ms hemsida under mars mÄnad 2014. Filmerna anvÀnder sig av förebilder, pÄ dam respektive herravdelningen. Med hjÀlp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Inre erosion, som Àr orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador pÄ fyllningsdammar, bildas nÀr det naturliga lÀckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar pÄ dammkrönet bildas dÄ jordmaterial successivt rasar ner dÀr ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. DÄ dessa hÄl pÄ markytan upptÀcks, har i regel erosionen pÄgÄtt lÀnge. Det finns rapporterade skador pÄ fyllningsdammar som föregÄtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, Àven kallad turbiditeten, pÄ lÀckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status betrÀffande inre erosion.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak. Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och det mÄste ses ur flera olika perspektiv.

TvÀttrÄdsetiketter Àr en relativt liten detalj pÄ plagg, som dock har en stor betydelse för plaggets livslÀngd och dess miljöpÄverkan. De flesta har nog upplevt att en tvÀttrÄdsetikett har blivit olÀslig i ett plagg. Det Àr viktigt att etiketten förblir lÀslig under hela plaggets livslÀngd, för att skötseln av plagget ska utföras pÄ ett korrekt sÀttoch med en sÄ liten inverkan pÄ miljön som möjligt. DÀrför har kvalitén pÄ ett antal etiketter av olika material och olika framstÀllningsmetoder testats. Det för att sevilken av dessa som Àr det bÀsta alternativet kvalitets- och miljömÀssigt.

HÀstar Àr flocklevande djur som spenderar största delen av dygnet med att leta efter föda och vila. Detta Àr naturliga behov som alla hÀstar, Àven de i fÄngenskap, behöver fÄ utöva för att mÄ bra och inte utveckla oönskade beteenden. Om man som hÀstÀgare ger sin hÀst möjlighet att röra sig pÄ en stor yta, Àta under en stor del av dygnet samt tillhöra en flock dÀr den fÄr socialt utbyte med andra hÀstar har man uppfyllt dess mest grundlÀggande behov. I Sverige finns idag runt 362 700 hÀstar och mÄnga av dessa hÀstar fÄr sitt behov av utevistelse, Àttid och social kontakt tillgodosedd. Det finns dock en andel hÀstar som bara tillÄts vara ute i en liten hage en kort stund under dagen och utan sÀllskap av nÄgon annan hÀst.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lÀgesnoggrann heten pÄ Fastighetskartans fastighetsgrÀnser (del 1), dels en instruktion ror grÀnsvÄrd (del 2). LÀgesnoggrannheten har avsett tvÄ variabler: avstÄnd och areal. AvstÄnd har dock inte mÀtts pÄ vanligt sÀtt i bÄde x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas pÄ en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner pÄ polygoner. Kartans grÀnser har jÀrnrörts med pÄ marken utmÀrkta och hÀvdade grÀnser inom ett omrÄde i södra Sverige.

NÀr mÀnniskor lever i relation med andra mÀnniskor uppstÄr nÄgon gÄng en konflikt, meningsskiljaktigheter Àr ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas pÄ en del olika sÀtt, nÄgra sÀtt Àr mer konstruktiva och nÄgra sÀtt Àr mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrÄn vad som Àr ?barnets bÀsta?. Det efterlevs inte alltid idag, inte pÄ grund av ovilja frÄn samhÀllet sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist pÄ resurser.