Syftet med denna studie var att utifrÄn inhÀmtat material undersöka om det finns nÄgot samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, RÀddningstjÀnsten och AmbulanssjukvÄrden. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet pÄ arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i lÀngden? HÀlsan förbÀttras genom bra och regelbunden fysisk trÀning. Man mÄr bÀttre och presterar bÀttre pÄ jobbet, en ÄtgÀrd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren Àven fÄr bÀra mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohÀlsa. En lÄngsiktig investering med mÄl att förbÀttra hÀlsan inom polisen gör att vinningen bestÄr bÄde för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Sogeti har tillsammans med Lawson utvecklat en mobil lösning, kallad EASY, Ät Toyota Material Handling Europe (TMHE) som deras 2000 servicetekniker anvÀnder. I denna rapport redovisas vilka behov mindre företag har kring mobila lösningar och om besparingar kan göras vid anvÀndning av ett mobilt system. Undersökningen fokuserar pÄ företag som i dagslÀget inte har en mobil lösning och med cirka 10-70 anvÀndare med arbetsuppgifter i fÀlt. Rapporten diskuterar om EASY i modifierad form kan anvÀndas av mindre företag. Samt bland annat om mindre företag kan effektivisera sin verksamhet, öka kassaflödet, öka kvaliteten i arbetet och minska pappersarbetet genom att investera i en mobil lösning.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ AB ORWAK i SÀvsjö. Företaget producerar balpressar som komprimerar kundernas avfall pÄ ett sÀkert och smidigt sÀtt. Kunderna bestÄr enbart av andra företag. Arbetet Àr koncentrerat pÄ endast sex utav företagets artiklar som ingÄr i olika grupper.För tillfÀllet anvÀnder sig företaget utav inköpsmetoder som Àr baserade pÄ intuition och erfarenhet. Syftet med arbetet har varit att berÀkna olika partiformningar och beordringssystem pÄ de sex olika artiklarna bÄde med ett jÀmnt fördelat behov och med det verkliga fördelade behovet.

Uppsatsen syfte var att studera spÀdbarnsdödlighet i tre olikartade vÀstsvenska miljöer under tvÄ perioder pÄ 1800-talet. OmrÄdena Àr Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd ? landsbygd, Morlanda ? kust och Karl Johan - stadsmiljö) dÀr spÀdbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktÀr. Den primÀra frÄgestÀllningen Àr hur de yttre omstÀndigheterna pÄverkar de allra minsta barnen. Ett sekundÀrt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande.

Det pÄgÄr en stÀndig debatt mellan olika parter i samhÀllet angÄende betesskador orsakade av klövvilt. HuvudmÄlet med dagens viltförvaltning Àr att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgÄngen i landskapet. Syftet med studien var dÀrför att kvantifiera fodermÀngden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselÄtgÀrder pÄverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begrÀnsades till ett sammanhÀngande omrÄde i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjÀlp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselÄtgÀrder tagits fram. I de flesta simuleringar var mÄlet att maximera nuvÀrdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var nÀr mÄlet istÀllet sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Mjukvara i datorer styr mÄnga viktiga funktioner i dagens samhÀlle och anvÀnds i stor utstrÀckning för att kommunicera men Àven för att styra utrustning. För att mjukvara ska fungera tillförlitligt behöver den byggas korrekt och testas utförligt. För att uppnÄ tillförlitlighet kan en byggserver anvÀnds för att automatiskt bygga och testa mjukvaran. Den hÀr rapporten beskriver hur en prototyp av ett övervakningssystem för byggservrar skapats. Systemet sköter övervakningen genom en övervakningstjÀnst som hÀmtar information frÄn en byggserver av typen CruiseControl.NET [10] och presenterar informationen pÄ en webbportal.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det Ă€r möjligt att bygga upp en kursmall i en lĂ€rplattform, i det hĂ€r fallet ItÂŽs learning, som ska kunna anvĂ€ndas av lĂ€rare för att bygga upp bĂ„de distanskurser och nĂ€rundervisningskurser. Fokus lades pĂ„ att dels hitta minsta gemensamma nĂ€mnare för en sĂ„dan kursmall och dels pĂ„ att vidareutveckla arbetet med ItÂŽs learning pĂ„ Örkelljunga Utbildningscentrum dĂ€r jag Ă€r anstĂ€lld. Undersökningsgruppen var i första hand lĂ€rare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen bĂ„de pĂ„ distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket Ă€r resultat av deras lĂ€randearbete i form av lĂ€rarens feedback och betyg. Metoder som anvĂ€ndes var enkĂ€t, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats Ă€r att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp bĂ„de distanskurser och nĂ€rundervisningskurser i ItÂŽs learning, det krĂ€ver dock mycket tid och engagemang frĂ„n lĂ€rarnas sida dĂ„ mallen ska fyllas pĂ„ med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, Ă€ven bristande datakunskaper hos en del av undervisarna Ă€r ett grundproblem som mĂ„ste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började anvĂ€nda sig av lĂ€rplattformen, dock ej alla som mĂ„lsĂ€ttningen var frĂ„n början. Kursmallen underlĂ€ttade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under Ă„rets lopp dĂ„ varje pĂ„börjad kurs ska fyllas pĂ„ med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalitĂ©. Nyckelord: lĂ€rplattform, utbildningsplattform, ItÂŽs learning, distansundervisning, nĂ€rundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

 Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklÀrare pÄ högstadiet förhÄller sig till grammatikundervisningen i svenska sprÄket. I forskning hÀvdas att grammatikundervisningen fortfarande prÀglas starkt av traditionella drag med fokus pÄ mycket undervisningstid, sprÄkets minsta delar, formell fÀrdighetstrÀning, standardisering av skriftsprÄket, nÀrhet till lÀroböcker samt fokus pÄ grammatiska former och inte texter och dess innehÄll.  I tidigare forskning hÀvdas Àven en motsatt utveckling som har lÀmnat den traditionella synen och gÄtt mot en mer deduktiv undervisning det vill sÀga att förstÄelse skapas under anvÀndning och tillÀmpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lÀrare förhÄller sig till grammatikundervisning i svenska sprÄket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus pÄ de smÄ delarna av sprÄket samt den formella fÀrdighetstrÀningen. DÀremot Àr lÀroboken inte ensamt material i nÄgon av informanternas undervisning och anvÀnds enbart av tre av informanterna.

Det vÀxande intresset för miljöfrÄgor har ökat kraven pÄ företagen. Intressenterna krÀver att företagen kan hantera miljöfrÄgorna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Att införa ett miljöledningssystem Àr ett sÀtt att arbeta med miljöfrÄgorna. För att kommunicera ut miljöarbetet anvÀnds företagets miljöredovisning. Under 1990-talet har intresset för miljöredovisning ökat kraftigt men Àr i mÄngt och mycket fortfarande ett storföretagsfenomen.

De fristÄende sparbankerna gÄr en oviss framtid till mötes. OmvÀrldens krav ökar stÀndigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhÄllningssÀtt har jag genomfört intervjuer med personer som Àr vÀl förtrogna med sparbanksbranschen, fÄtt berÀttat för mig deras Äsikter samt lÀst in mig pÄ teori och dÀrmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att fÄ arbeta allt hÄrdare med regelverk, vilket kommer att krÀvas av samtliga intressenter inklusive kunder.

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvÀrderingen av behandlingen av dessa patienter Àr mÀtning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mÀta ledrörlighet anvÀnds ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan anvÀnda samma referens vid varje mÀtning. Om man kan anvÀnda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmÄtt och dÀrmed minskas risken för fel.

OmrÄdet vi valde att studera Àr inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett omrÄde inom förskolan som Àr stÀndigt Äterkommande, och forskning visar att det Àr vÀldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans vÀrld. Syftet med studien var att granska hur nÄgra olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvÀrldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och vÄra frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ teorierna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.

Metadata Àr en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan anvÀndaren pÄ ett enklare och effektivare sÀtt hitta de data som Àr intressant för just honom eller henne. LÀnsstyrelsen i VÀstmanland har stora mÀngder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska omrÄden. Dessa geografiska data och dokument lagras pÄ servrar och Àr tillgÀngliga för handlÀggarna (anvÀndarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja anvÀndas.