Uppsatsen syfte var att studera spÀdbarnsdödlighet i tre olikartade vÀstsvenska miljöer under tvÄ perioder pÄ 1800-talet. OmrÄdena Àr Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd ? landsbygd, Morlanda ? kust och Karl Johan - stadsmiljö) dÀr spÀdbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktÀr. Den primÀra frÄgestÀllningen Àr hur de yttre omstÀndigheterna pÄverkar de allra minsta barnen. Ett sekundÀrt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande.

Det pÄgÄr en stÀndig debatt mellan olika parter i samhÀllet angÄende betesskador orsakade av klövvilt. HuvudmÄlet med dagens viltförvaltning Àr att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgÄngen i landskapet. Syftet med studien var dÀrför att kvantifiera fodermÀngden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselÄtgÀrder pÄverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begrÀnsades till ett sammanhÀngande omrÄde i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjÀlp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselÄtgÀrder tagits fram. I de flesta simuleringar var mÄlet att maximera nuvÀrdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var nÀr mÄlet istÀllet sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.

Mjukvara i datorer styr mÄnga viktiga funktioner i dagens samhÀlle och anvÀnds i stor utstrÀckning för att kommunicera men Àven för att styra utrustning. För att mjukvara ska fungera tillförlitligt behöver den byggas korrekt och testas utförligt. För att uppnÄ tillförlitlighet kan en byggserver anvÀnds för att automatiskt bygga och testa mjukvaran. Den hÀr rapporten beskriver hur en prototyp av ett övervakningssystem för byggservrar skapats. Systemet sköter övervakningen genom en övervakningstjÀnst som hÀmtar information frÄn en byggserver av typen CruiseControl.NET [10] och presenterar informationen pÄ en webbportal.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det Ă€r möjligt att bygga upp en kursmall i en lĂ€rplattform, i det hĂ€r fallet ItÂŽs learning, som ska kunna anvĂ€ndas av lĂ€rare för att bygga upp bĂ„de distanskurser och nĂ€rundervisningskurser. Fokus lades pĂ„ att dels hitta minsta gemensamma nĂ€mnare för en sĂ„dan kursmall och dels pĂ„ att vidareutveckla arbetet med ItÂŽs learning pĂ„ Örkelljunga Utbildningscentrum dĂ€r jag Ă€r anstĂ€lld. Undersökningsgruppen var i första hand lĂ€rare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen bĂ„de pĂ„ distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket Ă€r resultat av deras lĂ€randearbete i form av lĂ€rarens feedback och betyg. Metoder som anvĂ€ndes var enkĂ€t, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats Ă€r att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp bĂ„de distanskurser och nĂ€rundervisningskurser i ItÂŽs learning, det krĂ€ver dock mycket tid och engagemang frĂ„n lĂ€rarnas sida dĂ„ mallen ska fyllas pĂ„ med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, Ă€ven bristande datakunskaper hos en del av undervisarna Ă€r ett grundproblem som mĂ„ste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började anvĂ€nda sig av lĂ€rplattformen, dock ej alla som mĂ„lsĂ€ttningen var frĂ„n början. Kursmallen underlĂ€ttade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under Ă„rets lopp dĂ„ varje pĂ„börjad kurs ska fyllas pĂ„ med lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalitĂ©. Nyckelord: lĂ€rplattform, utbildningsplattform, ItÂŽs learning, distansundervisning, nĂ€rundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

 Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklÀrare pÄ högstadiet förhÄller sig till grammatikundervisningen i svenska sprÄket. I forskning hÀvdas att grammatikundervisningen fortfarande prÀglas starkt av traditionella drag med fokus pÄ mycket undervisningstid, sprÄkets minsta delar, formell fÀrdighetstrÀning, standardisering av skriftsprÄket, nÀrhet till lÀroböcker samt fokus pÄ grammatiska former och inte texter och dess innehÄll.  I tidigare forskning hÀvdas Àven en motsatt utveckling som har lÀmnat den traditionella synen och gÄtt mot en mer deduktiv undervisning det vill sÀga att förstÄelse skapas under anvÀndning och tillÀmpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lÀrare förhÄller sig till grammatikundervisning i svenska sprÄket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus pÄ de smÄ delarna av sprÄket samt den formella fÀrdighetstrÀningen. DÀremot Àr lÀroboken inte ensamt material i nÄgon av informanternas undervisning och anvÀnds enbart av tre av informanterna.

Det vÀxande intresset för miljöfrÄgor har ökat kraven pÄ företagen. Intressenterna krÀver att företagen kan hantera miljöfrÄgorna pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Att införa ett miljöledningssystem Àr ett sÀtt att arbeta med miljöfrÄgorna. För att kommunicera ut miljöarbetet anvÀnds företagets miljöredovisning. Under 1990-talet har intresset för miljöredovisning ökat kraftigt men Àr i mÄngt och mycket fortfarande ett storföretagsfenomen.

De fristÄende sparbankerna gÄr en oviss framtid till mötes. OmvÀrldens krav ökar stÀndigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhÄllningssÀtt har jag genomfört intervjuer med personer som Àr vÀl förtrogna med sparbanksbranschen, fÄtt berÀttat för mig deras Äsikter samt lÀst in mig pÄ teori och dÀrmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att fÄ arbeta allt hÄrdare med regelverk, vilket kommer att krÀvas av samtliga intressenter inklusive kunder.

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvÀrderingen av behandlingen av dessa patienter Àr mÀtning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mÀta ledrörlighet anvÀnds ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan anvÀnda samma referens vid varje mÀtning. Om man kan anvÀnda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmÄtt och dÀrmed minskas risken för fel.

OmrÄdet vi valde att studera Àr inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett omrÄde inom förskolan som Àr stÀndigt Äterkommande, och forskning visar att det Àr vÀldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans vÀrld. Syftet med studien var att granska hur nÄgra olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvÀrldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och vÄra frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ teorierna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.

Metadata Àr en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan anvÀndaren pÄ ett enklare och effektivare sÀtt hitta de data som Àr intressant för just honom eller henne. LÀnsstyrelsen i VÀstmanland har stora mÀngder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska omrÄden. Dessa geografiska data och dokument lagras pÄ servrar och Àr tillgÀngliga för handlÀggarna (anvÀndarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja anvÀndas.

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, Àr en sjukdom som drabbar lungorna. Lungorna tappar sin elastiska förmÄga och det minskar deras ventilationsyta. Till följd av detta fÄr patienten svÄrt att tömma lungorna vid utandning. KOL drabbar framförallt rökare och vÀntas att bli tredje vanligaste dödsorsaken före Är 2020 enligt WHO, VÀrldshÀlsoorganisationen.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).Metod: 8 stycken kvalitativa empiriska studier har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod för att fÄ fram patienters upplevelser. Valda artiklar har granskats och delats in i hög, medel och lÄg kvalitet.

Examensarbetet har genomförts pÄ Campus Norrköping, Linköpings Universitet. NÀtkursen och nÀtduggorna Àr ett samarbete mellan Linköpings Universitet (LiU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och portalen MATH.SE.MÄlet med samarbetet Àr att skapa och underhÄlla en webbsida (http://webcourses.itn.liu.se) i kursen LinjÀr algebra. Detta samarbete har skapats för att öka studenters intresse och öka deras inlÀrning i detta Àmne. Anledningen till att dessa program behövs inom LinjÀr algebra Àr att det Àr svÄrt att förklara begrepp i tre dimensioner eller mer pÄ en tvÄdimensionell tavla.Syfte med examensarbetet var att skapa en webbsida, som ökar förstÄelsen hos studenter som lÀser LinjÀr algebra. Med webbsidan skulle studenterna sjÀlva kunna interaktivt visualisera de moment i kursen som kan vara svÄra att undervisa i ett klassrum.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.