Syftet med studien Àr att vinna kunskap om och fÄ förstÄelse för hur förskollÀrare upptÀcker och förhÄller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmÀlningsplikten i förskolan. För att uppnÄ syftet utgÄr studien ifrÄn tre frÄgestÀllningar och metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. Nio förskollÀrare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmÀlan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrÄn den sociokulturella teorin, social inlÀrningsteori och anknytningsteorin. Första frÄgestÀllningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollÀrare ska upptÀcka barn som lever under omsorgssvikt.

I mitt examensarbete sÄ har jag undersökt hur vÀl det lÀmpar sig att anvÀnda sig avtydliga grafiska ikoner för att skapa en karaktÀrsdesign som Àr tydligt identifierbar, oavsett grafisk stil. Jag har fokuserat pÄ den första fasen, koncepttecknandet i detta arbete.koncepttecknandet valdes som metod eftersom detta Àr det första steget i de flesta produktioner och det Àr i just denna fas man kan effektivisera arbetet Àven lÄngt fram iproduktionen.Metoden som jag anvÀnt Àr att studera dvd:er frÄn Gnomon Workshop och Massive Black för att undersöka hur olika, vÀl etablerade konceptartister, gÄr till vÀga för att undersöka grafiska stilar eller hur de förhÄller sig till utmÀrkande element i karaktÀrsdesign inom en produktion. Jag har sedan utfört ett praktiskt arbete dÀr jag skapat tre karaktÀrsdesigner inom tre grafiska stilar. Dessa designer har sedan konverterats till de tvÄ stilar de inte har sitt ursprung inom.Konverteringarna utvÀrderas sedan genom intervjuer med respondenter dÀr de fÄr granska designerna och sÀtta poÀng pÄ hur vÀl de identifierar karaktÀrsdesignerna mellan de grafiska stilarna.Jag kommer fram till att fler ikoner bidrar till en större identifierande faktor dÄ man skapar karaktÀrer och konverterar dessa till andra stilar samt att tre Àr det minsta antalet ikoner Àr lÀmpligt att anvÀnda dÄ man vill skapa en tydligt identifierbar karaktÀr, oavsett grafisk stil..

Denna uppsats undersöker sambandet mellan nÄgra makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem Àr av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhÀllet. Anledningen Àr att till skillnad frÄn de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhÀllsviktiga funktioner. De kan fÄ globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfÀllen kan snabbt vara i fara nÀr exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar pÄ den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter anvÀnds som underlag och tidsperioden som ingÄr i uppsatsen Àr 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushÄllens förtroende indikator, konsumentpris index och reporÀntan Àr de makroekonomiska faktorer som anvÀnds i uppsatsen.

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det Àr viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I BarnavÄrdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus pÄ mammornas psykiska hÀlsa nÀr barnen Àr 6- 8 veckor dÀr mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulÀr.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken pÄ depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.

Syftet med denna uppsats Àr att vÀrdera om fastighetsÀgarna och de boende pÄ ElevhemsomrÄdet i Malmberget anser att de fÄr rÀtt ersÀttning för deras fastigheter av LKAB. Detta har gjorts i form av en enkÀtundersökning dÀr 57 av 150 hushÄll pÄ ElevhemsomrÄdet har deltagit. HushÄllen har blivit tillfrÄgade om deras lÀgsta accepterade ersÀttningsnivÄ för att överlÄta villa/tomt till LKAB. Teorin som har anvÀnts Àr minsta kompensationskrav (willingness to accept, WTA), som visar vad en individ Àr villig att acceptera i kompensation för att ge upp nÄgon sorts tillgÄng, i detta fall individens villa/tomt. HushÄllen pÄ ElevhemsomrÄdet har fÄtt tre alternativ av LKAB dÄ det aktuella omrÄdet ska tömmas pÄ grund av att det kommer utgöra ett riskomrÄde.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att fÄ mer kunskap om hur jag som pedagog ska gÄ tillvÀga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick frÄn endast en frÄga: Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa? Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur om Àmnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att fÄ fram mitt resultat.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populÀra som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser pÄ ETF:er likstÀllda aktier (ur ett vÀrdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier pÄ den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvÀrde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgÄngspunkt frÄn Banz (1981) som visar pÄ samband mellan investeringar i smÄbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (Àn motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats pÄ portföljer sammansatta pÄ momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek pÄ kapitalvÀrde Àr avgörande för en ETFs avkastning.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat dÀr Àgarkoncentration och marknadskrafter Àr nÄgot som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som Àgs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, anvÀnder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida det Àr möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren nÀr de mÄste hÄlla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen pÄ Folket. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och pÄ vilket sÀtt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket anvÀnder sig av för att överleva.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

MÄnga undersökningar har gjorts inom marknadsföringsomrÄdet med hjÀlp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar Àr att de har gjorts pÄ statisk reklam sÄsom reklam i tidningar och reklambanderoller pÄ hemsidor. Relativt fÄ undersökningar har gjorts dÀr reklamen Àr integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjÀlp av en eye-tracker dÀr syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick pÄ, tidigare kÀnnedom om och hÄgkomst av logotyper. En studie genomfördes pÄ 12 testpersoner som fick titta pÄ ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick dÀrefter svara pÄ en enkÀt som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihÄg logotyper som de har fixerat blicken pÄ och samtidigt har tidigare kÀnnedom om i större utstrÀckning Àn logotyper som de inte har nÄgon tidigare kÀnnedom om.

Bakgrund: Cancer Àr en de vanligaste sjukdomarna i vÀrlden och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vÄrd och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man Àr yrkesverksam. Att drabbas av svÄr sjukdom och hamna i ett palliativt tillstÄnd kan vara svÄrt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och frÀmja vÀlbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys dÀr författarna anvÀnt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vÄrd som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att anvĂ€nda sig av revision. Lagen infördes dĂ„ regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rĂ„dande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning Ă„r 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstĂ„ revision.Syften med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om kreditinstitutens kreditbedömning har pĂ„verkats efter avskaffandet av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag, cirka tre Ă„r efter avskaffandet och hur pĂ„verkas ett företags kreditvĂ€rdighet och riskbedömning med hĂ€nsyn till om smĂ„ aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex kreditinstitut intervjuats för att ta reda pĂ„ vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fĂ„tt.