Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första klass. Läsförståelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett..

Syftet med vårt arbete var att med hjälp av föreläsningar och praktiska övningar öka ungdomars medvetenhet om sitt och andras kroppsspråk. Eftersom just kroppsspråket utgör den största delen av vårt sätt att kommunicera känner vi att detta var ett mycket intressant och viktigt ämne att ta upp. Vi hade fem lektioner där vi föreläste om kroppsspråkets olika delar. Den mätmetod vi använt oss av var en enkät som vi delade ut vid två mättillfällen, en vid början och en i slutet av arbetet. Av enkätsvaren och lektionstillfällena har vi kunnat utläsa att eleverna har börjat tänka och reflektera mer över sitt och andras kroppsspråk.

Barns medvetenhet om vardagsmatematik.

Molnetsframstegharvaritoundvikligadesenasteåren.Detfinnsemellertidfortfarandemångaosäkerheterrörandemolnetochmolntjänsterfrämstiområdenröranderiskerinomdatasäkerhet,juridiksamtorganisationen.Förattundersökaupplevdarespektivefaktiskariskerutfördesenundersökning.UndersökningenformadesfrånettbesökpåettföretagsseminariumutförtavettkonsultföretagiGöteborgsomberördekravställningimolnet.Undersökningenbestodavintervjuermedkonsulterpåsammaföretag,medfokuspåmolnetochderaskundersupplevdaorokringriskermedmolnet.Svarsöktesmedstödfrånlitteraturpåtidigarenämndaområden.Oronsamtdefrämstariskernarördesigkringoklarheternaimolnleverantörsavtal,sekretessochåtkomstbehörighetersamtfrågorgällandelagarochregelverk.Ävenomdetfannsmångaoklarhetersamtsvårigheterrörandedelegalaaspekterna,visadedetsigvaraenstörreupplevdriskänfaktisktrisk..

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Syftet med undersökningen var att undersöka om jag med samtalet som verktyg kunde höja 12- åringars medvetenhet angående etiska ställningstaganden. Denna undersökning genomfördes med anledning av bland annat rapporter från Skolverket angående uteblivna etiska och värdegrundande samtal i skolan. Stöd för utvecklingsarbetet fann jag i de styrdokument som skolan skall följa. Undersökningen bedrevs under elva lektionspass i en klass år sex innehållande 21 elever. Jag valde att använda samtalet som metod för de reflekterande egenskaper som krävs vid ställningstagande.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen.

Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle..

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om och beskriva hur elevers språkliga uppmärksamhet med fokus på fonologiska medvetenhet utvecklas genom arbete med ord och bild. Undersökningen genomfördes i en åk 1 med 14 elever. För att undersöka syftet använde vi strukturerade och standardiserade intervjufrågor. Vi undersökte tre olika delområden inom fonologisk medvetenhet, där varje område bestod av en för- och en efterundersökning. Däremellan arbetade vi i temaform med språkövningar för att befrämja den fonologiska medvetenheten.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.