Sök:

Sökresultat:

1111 Uppsatser om Likvärdigt betyg - Sida 34 av 75

Alla elever Àr jÀmlika, men vissa mer Àn andra - en jÀmförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i engelska mellan tvÄ skolor

Syftet med arbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i Àmnet engelska mellan tvÄ skolor. Undersökningen genomförs med fokus pÄ skolor i tvÄ omrÄden vars invÄnare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmÀssig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jÀmförelse av de tvÄ omrÄdena pÄ kommunal- och övergripande skolnivÄ. DÀrefter kommer en enkÀtundersökning med hela skolÄr nio pÄ de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lÀrarrepresentant för engelskan pÄ skolorna.

Gymnasieskolans individuella program : Studie av elevers upplevelse av programmets struktur, innehÄll och relevans för vidare gymnasiestudier

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Vem beslutar om den nationella infrastrukturen? : En fallstudie av Norrbotniabanan

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

SprÄk för alla?

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ om alla mÀnniskor har samma möjligheter att tillÀgna sig sprÄk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lÀr sig ett sprÄk samt att redogöra för individuella skillnader vid sprÄkinlÀrning. Jag vill Àven undersöka elevers och lÀrares attityder till Àmnet grundsprÄk och se om eleverna pÄverkades av att de inte fÄr betyg i Àmnet grundsprÄk. En stor del grundar sig pÄ litteraturstudier men jag har Àven en undersökande del dÀr jag via enkÀter undersökt elevers och lÀrares tankar om grundsprÄk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lÀtt för att lÀra sig sprÄk.

FörÀndringar i Göteborgs stadsdelar inom ekonomistyrning

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Riskindex : Ett sÀtt att underlÀtta tillsynsplanering

Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.

Är skoluniform sweet eller skit? : Gymnasieelevers attityder till skoluniform

Syftet med uppsatsen Àr att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt pÄ skolklimat och lÀrmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. DÀr klargörs Àven vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lÀrmiljö. Uppsatsstudien bygger pÄ kvalitativ intervju. De attityder som funnits Àr följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gÀnggrupperingar, skitprat och trakasserier.

Drivkrafter för motivation i en gymnasieskola / The Driving Forces of Motivation in a Secondary School

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Stressens betydelse i matematikundervisningen

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.

Melankolins anatomi - Tankar om en film - dess Àmne och metod

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Motivationsfaktorer inom idrott och hÀlsa : En undersökning om elevers motivation

Underökningens syfte Àr att se vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation i idrott och hÀlsa. Detta har gjorts genom en kvalitativ intervjustudie med sex elever som av frivilligt intresse anmÀlt sig till att delta. I bakgrunden visas tidigare forskning om motivation. Det presenteras bland annat olika koncept som motiverar eleverna. Teorin som kommer anvÀndas i undersökningen bestÄr av Maslows motivationsteori och behovshierarki.

OstlÀnken - ett ihÄligt projekt? : Lokala förvÀntningar pÄ ett regionalt jÀrnvÀgsprojekt

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Kommunala skollokaler inom LuleÄ kommun : En studie om strategier och lÄngsiktig planering

SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.

Musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola : Ur lÀrares perspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Universitetsutbildning - endast till för eliten?

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->