I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjälp för lärare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer måste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet går till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutändan nå det som stämmer bäst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsåtgång och att skala bort sekundär funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men också det jag har lärt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en användbar produkt men med, från planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna ägna tid åt, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra nytta av den lärdom som arbetet har fört med sig..

Bakgrunden till denna rapport är de goda resultat som de finländska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlägga 15- åringars kunskaper i ämnet. Syftet med vår studie är att finna några faktorer som ligger bakom de finländska elevernas framgångar i matematik. De metoder som användes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer på två skolor i Finland. Med hjälp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhällets syn på skolan, lärarutbildningen i Finland, arbetssätt, undervisningsgrupper med få eller inga invandrarelever, tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning..

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, där det är över hälften av bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

Syftet med det här arbetet var att få en djupare förståelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lärare tyckte om de nationella proven och hur de påverkar undervisningen, bedömningen och betygssättningen i matematikämnet. I studien har fem verksamma lärare i årskurs 6 intervjuats angående sina åsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lärarna är positivt inställda till proven men att bland annat rättningen är det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor påverkan på undervisningen enligt lärarna då de repeterar mycket inför proven.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns svårigheter kring hur lärare bedömer och betygsätter inom ämnet idrott och hälsa år 9 för betyget godkänt. De delfrågor vi söker besvara är: Vilka kriterier använder sig lärarna av i sin bedömning? Hur medvetna är lärarna i sin bedömning? Vad bedömer lärarna och på vilka grunder? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom intervjuer som transkriberas och tolkats genom den hermeneutiska modellen. Resultatet i denna undersökning visar att de råder brister i lärarnas utbildning och fortbildning, att de till viss del lever kvar i det relativa betygssystemet. Det framkom att närvaro och prestation är viktigt för bedömning, även observation används som bedömningsunderlag..

Denna uppsats handlar om hur några elever ser på sina högstadielärares arbete, när det gäller utvecklingssamtal, betygskriterier samt möjligheterna att få göra egna reflektioner samt diskutera med lärarna. Syftet är att studera om lärarna gör så som de enligt läroplanen ska göra. Uppsatsen innehåller en genomgång av tidigare betygssystem samt det nuvarande systemets för- och nackdelar enligt forskare, lärare och skolledare. Sex elever som slutade högstadiet våren 2006 har intervjuats om hur de minns att deras lärare genomförde utvecklingssamtal, gick igenom betygskriterier samt gav eleverna chans att reflektera över eller diskutera sina prestationer. De gick på en högstadieskola, där lärarna under denna tid arbetat mycket aktivt med betyg och bedömning.

Finn upps ämnesverktyg är ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lärare. Genom att identifiera och lösa ett problem, så får man eleverna att tänka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lärarhandledningens upplägg, ger lärarna möjlighet att använda det i sin helhet eller bara välja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lärarna erhållit genom att arbeta med ämnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkät.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem.På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.