Sök:

Sökresultat:

5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 9 av 347

Barn matematiserar i förskolan : - en studie om hur smÄ barn sorterar och klasificerar

AbstraktMed detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de anvÀnder sig av. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fÄtt ett av oss utvalt material att anvÀnda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de anvÀnde detta material pÄ grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet.Resultatet vi fick fram visade att barnen pÄ mÄnga sÀtt gjorde och tÀnkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrÄn sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och Äka tÄg.

Podcaster ur ett samtalsanalytiskt perspektiv : En studie av tvÄ podcastsamatal

I denna uppsats kommer jag att studera det relativt nya medieformatet podcast ur ettsamtalsanalytiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att analysera samtalen var för sig ochsedan jÀmföra de bÄda samtalen med varandra för att fÄ fram eventuella skillnader ochlikheter. Kategorierna som studeras Àr: samtidigt tal, avbrott, introduktion av samtalsÀmneoch samtalsuppdelning. De podcaster som analyseras Àr ?Alex och Sigges podcast? samt?Filip och Fredriks podcast?.

Genus i Àmnet Idrott och hÀlsa

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

JÀmvikt och jÀmstÀlldhet- En kvalitativ studie av hur en grupp gymnasieelever frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program ser pÄ jÀmstÀlldhet inom undervisning i naturvetenskap

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.

Kursplanen sÀger si, lÀraren sÀger sÄ ? Men vad sÀger egentligen eleverna? : En komparativ studie mellan elever och lÀrares uppfattningar av ÀmnesomrÄdet Svenska pÄ gymnasial nivÄ med utgÄngspunkt i kursen Svenska 2 ur gymnasieskolans lÀroplan frÄn 2011 (

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-Ă„ringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande lĂ€ndernas resultat sjunkit lika mycket under lika lĂ„ng tid. Denna studie Ă€r en stickprovsundersökning som behandlar hur Ă€mnesuppfattningen inom Ă€mnesomrĂ„det Svenska skiljer sig mellan lĂ€rare och dess respektive elever. Urvalet bestĂ„r av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program pĂ„ tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien gĂ„r ut pĂ„ att pĂ„visa hur en gemensam överensstĂ€mmande Ă€mnesuppfattning mellan bĂ„da parterna pĂ„verkar möjligheten till jĂ€mstĂ€llda och rĂ€ttvisa resultat.Studiens resultat och analys visar pĂ„ att lĂ€rare och elever inte nödvĂ€ndigtvis inte delar en gemensam Ă€mnesuppfattning dĂ€r lĂ€rare av tradition ser Ă€mnet som ett litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne. I kontrast till detta ser man att eleverna istĂ€llet ser Ă€mnet som ett praktiskt fĂ€rdighetsĂ€mne dĂ„ de efterfrĂ„gar praktisk nytta av Ă€mnesinnehĂ„llet..

Lika makter leka lika? Sanktioner eller dialog, varför skiljer sig USA respektive EU handlingsplaner frÄn varandra angÄende Irans kÀrnvapen?

In this thesis I will discuss how US respectively EU general international security policies are formed with the scientific theories Rational Choice and Cognitive theory in mind. I?ll discuss how come US tends to go towards a more sanction orientated strategy while European Union seems to prefer a dialog and diplomatic problem solving strategy. I?ll exemplify respective security strategy through the qualitative cases study of Iran and analyse why they have taken different cores of action while trying to solve the problem with Iran's alleged nuclear weapon.

Finns det skillnader pÄ pojkars och flickors Äsikter om Àmnet idrott och hÀlsa?

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om flickor och pojkar har olika Ă„sikter om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och hur villkoren ser ut. För att svara pĂ„ mitt syfte har jag gĂ„tt utifrĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar: Vad anser pojkar och flickor om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa? Är lektionerna upplagda med lika villkor för bĂ€gge könen inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa?MetodTill denna studie anvĂ€ndes det kvalitativ metod. Intervjuerna gjordes pĂ„ tvĂ„ högstadieskolor i Stockholm. Tre flickor och tre pojkar i Ă„rskurs Ă„tta blev intervjuade.

- Vi tar hand om varandra. : En utvÀrdering av Vindelns folkhögskolas mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning.

Den hÀr undersökningen Àr ett resultat av ett uppdrag frÄn Vindelns folkhögskolas allmÀnna linje i UmeÄ som undersöker deltagarnas uppfyllelse av mÄluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frÄgestÀllningarna gjordes en fallstudie dÀr bÄde intervjuer och enkÀter genomfördes.Undersökningen utgÄr frÄn sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier pÄ mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning frÄn folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes prÀglades av sociokulturellt lÀrande och inte fungerade tÀmjande. Deltagarnas upplevelser Àr i mycket hög grad positivt bÄde nÀr det gÀller mÄluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring mÄluppfyllelse stÀmmer vÀl överens med tidigare studier och var i vissa fall Ànnu mer positivt Àn folkbildningsrÄdets rikstÀckande studier. MÄlet kring ökade kontakter kring nÀrsamhÀllet uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

BerÀttare, rÄttfÄngare och deras praktiska kunskap

I den hĂ€r essĂ€n söker jag svar pĂ„ följande frĂ„gor: Vad gör egentligen en berĂ€ttare? NĂ€rmare bestĂ€mt: vad utmĂ€rker professionellt, muntligt berĂ€ttande jĂ€mfört med det publika berĂ€ttande som författare och skĂ„despelare Ă€gnar sig Ă„t? Vad Ă€r det som just en muntlig berĂ€ttare kan?Jag anvĂ€nder forskning som studerat förutsĂ€ttningarna för dessa yrken ? sĂ€rskilt hur berĂ€ttelser konstrueras och berĂ€ttande gĂ„r till ? och tillĂ€mpar studierna pĂ„ ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sĂ€gnen om RĂ„ttfĂ„ngaren frĂ„n Hameln vid Ljungby berĂ€ttarfestival 2012. Det jag dĂ„ gjorde och hur jag sĂ„g pĂ„ det efterĂ„t, jĂ€mförs med fiktiva berĂ€ttares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en rĂ„ttfĂ„ngare som metafor för en muntlig berĂ€ttare och kommer till slutsatsen att berĂ€ttaren kan vara lika fĂ€ngslande och lika förledande. Även skĂ„despelare och romanförfattare kan fĂ€ngsla sin publik, men inte luras sĂ„ som en berĂ€ttare kan.

Geometri i höga dimensioner

I detta kandidatarbete har vi f ordjupat oss i ett par problem inom konvex geometri som har intresseratmatematiker sedan mitten av 1900-talet, n amligen Busemann-Petty-problemet och Shephards problem.Busemann-Petty-problemet st aller f oljande fr aga: Om det f or alla hyperplan H genom origo g aller attvolymen av snittet mellan den konvexa kroppen K och H ar mindre an eller lika med volymen av snittetmellan den konvexa kroppen L och H, f oljer det d a att volymen av K ar mindre an eller lika med volymenav L? I Shephards problem tittar vi p a volymen av projektionen av konvexa kroppar p a hyperplan ist alletf or volymen av snitten mellan konvexa kroppar och hyperplan.Innan vi f ordjupar oss i dessa problem beh over vi ha en f orst aelse f or vad som h ander i h oga dimensioner,vilket inte alltid f oljer intuitionen. Ett exempel ar att volymen av den euklidiska bollen med x radie okarupp till dimension 5 och sedan minskar. Volymen f or den euklidiska bollen g ar till och med mot noll d adimensionen g ar mot o andligheten. Det r acker inte med att studera euklidiska bollen f or att f a en f orst aelseav hur kroppar beter sig i h oga dimensioner s a vi har fokuserat p a ytterligare tv a kroppar, n amligen kubenoch korspolytopen.

Ensembleundervisning pÄ lika villkor : En studie om fyra ensemblepedagogers syn pÄ genuspedagogiska förhÄllningssÀtt och handlingar vid ensembleundervisning pÄ gymnasiet

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gÀllande jÀmstÀlldhet och lÀrares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populÀrmusik pÄ gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhÄllningssÀtt och handlingar vid ensembleundervisning utifrÄn ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen pÄ genus som en social konstruktion, dÀr genusmönster genereras i möten mellan mÀnniskor, genom stÀndig upprepning av handlingar och beteenden.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelÀrare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen pÄ jÀmstÀlldhet och mÀnniskors lika vÀrde Àr grundlÀggande för hela under­visningen. TillvÀgagÄngssÀtten för hur pedagogerna hanterar jÀmstÀlldhet i en­sembleundervisningen skiljer sig nÄgot.

Social marketing ? vad utmÀrker en framgÄngsrik social marketing kampanj?

Social Marketing kampanjer syftar till att genomföra en beteendeförÀndring hos allmÀnheten genom anvÀndning av olika typer av informationskampanjer.Syftet med denna studie Àr att ta fram en modell med hjÀlp av en sammanstÀlld litteraturgenomgÄng inom social marketing och genom denna sammanstÀllning se vad som utmÀrker en framgÄngsrik och en mindre framgÄngsrik social marketing kampanj. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning. Det har genomförts en intervju med respektive representant för Rosa Bandet-kampanjen och Mustaschkampen samt en granskning av tidigare datainsamling. Kampanjerna Àr utformade efter liknande strategier och mÄl vilket gör att kampanjerna Àr lika nÀr det kommer till utformningen. Trots att utformningen av de bÄda kampanjerna Àr lika har mottagningen av respektive kampanj sett vÀldigt olika ut.UtifrÄn studiens resultat kan man utlÀsa att Mustaschkampens utförande av kampanjen innehÄller ett antal bristande val vilket har bidragit till att genomslagskraften sett olika ut för de bÄda kampanjerna.

Skolan ur ett genusperspektiv: sex gymnasieelevers upplevelser

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Skolan ur ett genusperspektiv: sex gymnasieelevers upplevelser

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

6 juni i förÀndring 1893-2005- i ljuset av svenska nationalism

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->