Skolan ur ett genusperspektiv
sex gymnasieelevers upplevelser
Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får. Det teoretiska ramverket består av olika aspekter av begreppet genusteori där mäns överordning och kvinnors underordning står i fokus. Yvonne Hirdmans teorier om genusordningen samt Robert Connells tes om maskuliniteter är de främsta analysverktygen. För empirin står sex gymnasieelevers berättelser om hur de upplever skolan. Utifrån deras berättelser kan man dra slutsatsen att verkligheten ibland ger uttryck för en genusordning och att den till viss del påverkar elevernas vardag i skolan. Genusordningen tar sig bland annat uttryck i olika förväntningar på hur tjejer och killar ska agera i kompisgruppen. De rådande strukturerna innebär vidare att killar upplever att de drar det kortare strået i relationen med läraren och att de inte har samma möjlighet som tjejerna att få ett högt betyg.