Skolan ur ett genusperspektiv
sex gymnasieelevers upplevelser
Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha
lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever
presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt
upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha
en viss betydelse för hur elever upplever skolan.
Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka
eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut
och vilka konsekvenser de då får.
Det teoretiska ramverket består av olika aspekter av begreppet
genusteori där mäns överordning och kvinnors underordning står i fokus.
Yvonne Hirdmans teorier om genusordningen samt Robert Connells tes om
maskuliniteter är de främsta analysverktygen.
För empirin står sex gymnasieelevers berättelser om hur de upplever
skolan. Utifrån deras berättelser kan man dra slutsatsen att verkligheten
ibland ger uttryck för en genusordning och att den till viss del påverkar
elevernas vardag i skolan. Genusordningen tar sig bland annat uttryck i
olika förväntningar på hur tjejer och killar ska agera i kompisgruppen. De
rådande strukturerna innebär vidare att killar upplever att de drar det
kortare strået i relationen med läraren och att de inte har samma möjlighet
som tjejerna att få ett högt betyg.