Sök:

Sökresultat:

5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 8 av 347

Patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse

En olycka, skada eller sjukdom pÄverkar hela individen. I sjukvÄrden emellertid, Àr det de fysiska skadorna som fÄr mest uppmÀrksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och krÀver minst lika mycket vÄrd. Forskning visar att det Àr patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma fÄr. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 artiklar analyserades.

Ungdomsbrottslighet ur ett könsperspektiv : en kvalitativ intervjustudie om yrkesverksammas syn pÄ könsskillnader i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare

Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.

Effekter av Lavaldomen : En komparation av svensk och dansk arbetsrÀtt

Lavallagen trÀdde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsÄtgÀrder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsÄtgÀrderna var att det lettiska bolaget skulle ingÄ svenskt kollektivavtal och tillÀmpa samma lönenivÄ som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rÀdsla frÄn svenskt hÄll fanns för lÄglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

Urban Building i kvarteret Domherren

Projektet startade som en reflektion av kontexten. Kvarteret Domherren Àr en vÀrdig plats som bör hantera ett program som uppskattar den, och som tar tillvara pÄ platsens alla kvaliteter. Kvarterets plats i sin omgivning bjuder in till ett dynamiskt rörelsemönster pÄ gatuplan, och med det uppstÄr bra förutsÀttningar för offentliga platser med sociala interaktioner. Genom att integrera olika generationer i byggnaden, och lÄta dem dela pÄ ett spektra av olika funktioner, frÄn fundamentala till frivillliga, vÀcks tanken att vi Àr mer lika Àn vad vi förut trott. Eller kanske lika olika som vi kan vara med vÄra jÀmngamla.

Uppfattar sig kvinnor jÀmstÀllda med mÀn i en förÀldrarelation? : En kvalitativ studie om synen pÄ jÀmstÀlldhet, barntillsyn och förÀldraledighet

Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har Ätminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jÀmstÀllda villkor med sin man/sambo nÀr det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller rÀtt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jÀmstÀllda villkor nÀr det gÀller att ta hand om barn?  Vem av förÀldrarna har tagit förÀldraledighet och vilka Àr i sÄ fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet pÄvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller Àr mammalediga. UtifrÄn kvinnornas resonemang framgÄr en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

Riksdagspartiernas syn pÄ religionsundervisningen : En intervjustudie

I oktober 2010 faststÀllde regeringen en ny lÀroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkstÀllas under hösten 2011. NÀr det gÀllde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem vÀrldsreligionerna skulle fÄ lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara pÄ kristendomen Àven fortsÀttningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta Àr en viktig frÄga att belysa dÄ Sverige Àr och fortsÀtter att bli allt mer mÄngkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jÀmföra vad representanter frÄn de Ätta riksdagspartierna i Sverige ansÄg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjÀlp av intervjuer fick vi tillgÄng till partiernas stÄndpunkter gÀllande dessa frÄgor. Sammanfattningsvis kan vi sÀga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus pÄ kristendomen var bra samt att de ansÄg att lÀrare borde fokusera mer pÄ kristendomen Àn övriga religioner i religionsundervisningen.

Prata med mig ? Alla barns lika rÀtt till muntlig kommunikation i förskolan

BAKGRUND: I alla barngrupper pÄ förskolan finns det alltid nÄgot eller nÄgra barn som Àr tystare Àn de andra. Dessa barn ska fÄ samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. NÀr barnet i vardagen hör de vuxna prata och anvÀnda ett rikt sprÄk med mÄnga variationer kan det ta till sig sprÄket som en helhet. Det Àr inte meningen att pedagogerna pÄ förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet Àr att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden frÄn det enskilda barnet till en pedagog eller omvÀnt.METOD: Den hÀr undersökningen Àr kvalitativ med kvantitativa inslag.

PersonalomsÀttning ? En studie av ett mindre IT-företag

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vÄrt fallföretag Jayway, gÄr tillvÀga för att möjliggöra sitt högt uppsatta mÄl om att ha en personalomsÀttning lika med noll. Vi vill dÀrigenom med denna studie försöka fÄ en bild av hur mindre företag kan göra för att minimera sin personalomsÀttning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört ett flertal intervjuer med vÄrt fallföretag. Teoretiskt perspektiv: För att förstÄ grunden till problemet att behÄlla personal för mindre företag har vi tagit till oss teorier om personalomsÀttningen och dess relation till stora och smÄ företag. Empiri: VÄrt fallföretag Jayway Àr ett IT-baserat företag under expansion.

TvÄsprÄkighet hos vuxna- en intervjustudie

Mitt syfte med denna uppsats Àr att belysa effekterna av tvÄsprÄkighet hos vuxna. Mina frÄgestÀllningar Àr om tvÄsprÄkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta vÀxlar mellan sprÄken. Jag har Àven frÄgat om intervjupersonerna kÀnner sig bikulturella lika mycket som de Àr tvÄsprÄkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvÄsprÄkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvÄsprÄkigheten medför ett sprÄkintresse och en ökad sprÄklig medvetenhet.

Att synas i mÀngden pÄ en fackmÀssa : hur ska företag marknadsföringsmÀssigt agera för att inspirera och attrahera sin specifika mÄlgrupp, före och under en blomster- och inredningsmÀssa?

Förr i tiden fanns det marknadsplatser dÀr mÀnniskor utbytte varor sÄ som mat och klÀder - dagens marknadsplatser kallas idag mÀssor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhÀllet. MÀssor Àr idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det Àr viktigt att företag vet hur de pÄ bÀsta sÀtt ska agera före, under och efter mÀssan för att lyckas sÄ bra som möjligt. Vi har anvÀnt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att fÄ med alla delar som berör ett mÀssdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har utfört en dold observation pÄ en verklig blomster- och inredningsmÀssa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mÀssa. Vilka problem som kan uppstÄ och vilka metoder som Àr bÀst för att lösa dem.

Attityder till fult sprÄk : En kvantitativ studie bland gymnasieungdomar

Man kan frÄga sig vad som Àr fult sprÄk och vad det Àr som gör att ett visst sprÄk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det Àr ett ords betydelse och innehÄll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att mÀnniskor blir upprörda över att andra mÀnniskor kÀnner till ord sÄsompiss, skit och röv. Det Àr snarare mer troligt att mÀnniskor anser det vara konstigt om man inte kÀnner till ord som dessa. Det fula uppstÄr dock nÀr orden kommer till anvÀndning.

"Jag behandlar inte alla lika" : Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebÀra för nÄgra dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. FrÄgestÀllningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebÀr för deras praktik samt om vilka svÄrigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

En ny nyans av grönt : Stockholms grönstruktur i förÀndring

Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.

Arbete pÄ lika villkor? : En hermeneutisk studie om upplevelsen av etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

Vindkraftverks effekter pÄ turism i fjÀllmiljö : Fokus pÄ vindkraftparken pÄ GlötesvÄlen

SammanfattningUnder sommaren 2014 kommer de första vindkraftverken pÄ GlötesvÄlen att sÀttas upp och en park bestÄende av 30 vindkraftverk berÀknas vara klar senare under hösten samma Är. Denna park kommer ligga i ett omrÄde med en stor besöksnÀring som Àr beroende av att turister finner omrÄdet som ett attraktivt besöksmÄl. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka effekter turismnÀringen ser av denna byggnation, hur turisterna kan tÀnkas reagera pÄ denna samt om det finns skillnader mellan nÀring och besökare i denna frÄga. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med turistnÀringen i omrÄdet samt en kvantitativ enkÀtundersökning bland besökare. Studier som behandlar en likartad problematik anvÀnds som referenser och kÀllor i jÀmförelse med de egna resultaten.Delar av turistnÀrigen i omrÄdet Àr oroliga över att en vindkraftpark kommer att leda till ett minskat besöksantal i omrÄdet pÄ grund av att omrÄdet inte lÀngre kommer uppfattas som lika genuint och opÄverkat.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->