Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Det sociala arbetet Àr konstruerat kring mÀnskliga möten och kommunikation.Syfte: I denna studie har vi valt att belysa aspekter kring bemötande och vad som sker mellan klienter och dem professionella under ett samtal. Vi valde att studera fenomenet genom deltagande observation. FrÄgestÀllningar:? Vad sker under mötet mellan klienten och terapeuten?? Hur upplever klienten och terapeuten mötet med varandra?? Vilka tankar har klienterna och terapeuterna kring aspekter om bemötande?Resultat: Klienterna Àr nöjda med det bemötande som de fÄr av terapeuterna. De uppgav att ett gott bemötande handlar om att möta individen dÀr han/hon befinner sig.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vÀnskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i Àmnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i Àmnet. Uppsatsen besvarar frÄgestÀllningen: Vad Àr och innebÀr vÀnskap för de kvinnor som ingÄtt i denna studie? FörÀndras vÀnskap med tiden, i sÄ fall varför och vad pÄverkas förÀndringen utav? Vad speglar vÀnskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr urvalet baserats pÄ en grupp kvinnor över 30 Är i syfte att just denna Äldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förvÀntades ha en stor erfarenhet i Àmnet. Denna studie visar att vÀnskapen Àr ett behov som hela tiden Àr i förÀndring beroende pÄ de behov som uppkommer hos en individ.

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

Under det senaste Ärhundradet har en rad energieffektiviseringar pÄ enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mÄl att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften Àr att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten sÀger att i och med den lÀgre kostnaden som uppstÄr vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller Ätminstone inte minska i samma utstrÀckning som effektiviseringen ökade.

SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Svenska elevers allt sÀmre prestationer i PISA-undersökningarna har vÀckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbÀttra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och lÀsförstÄelse har ocksÄ sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes Är 2000. För att kunna vÀnda trenden av fallande resultat Àr det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt pÄ elevernas lÀrande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan pÄ lÀrande Àr lÀrarnas behörighet, förhÄllandet antal elever per lÀrare och lÀrarbrist. Syftet med arbetet Àr att via sökning av litteratur och OECD:s databaser frÄn PISA-undersökningarna Är 2000 till 2014 ta reda pÄ om behörighet hos lÀrare eller/och lÀrartÀthet kan förklara de försÀmrade förmÄgor i lÀsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-lÀnders resultat. Resultaten tyder pÄ att lÀrarbehörighet och lÀrartÀthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA ? framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lÀrarnas behörighet i skolan Àr liten (liten spridning).

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.